Debatt
Livsmedel
15 oktober 2019 kl 12:45

Klimatsmarta inköp av livsmedel görs redan idag

Växtbaserat Sverige har missuppfattat hur upphandling av livsmedel går till. Det krävs inte klimatkrav i vårt kriteriebibliotek för att kunna välja exempelvis växtbaserade alternativ, replikerar Helena Robling hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Det här är en opinionstext

Replik. Tvärtemot vad man kan tro när man läser branschorganisationen Växtbaserat Sveriges debattartikel i Dagens Samhälle den 10 oktober finns det stora möjligheter att upphandla livsmedel med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Många kommuner och regioner gör det redan idag. Ett exempel är Stockholms stad som nyligen har beslutat att minimera stadens livsmedelsrelaterade klimatpåverkan.

Växtbaserat Sverige har missuppfattat hur upphandling av livsmedel går till. Det krävs inte klimatkrav i vårt kriteriebibliotek för att kunna välja exempelvis växtbaserade alternativ. Valet av animalisk eller växtbaserad råvara görs inte i kriteriebiblioteket utan när den upphandlande organisationen planerar måltider och sätter menyer.

Det viktigaste för att köpa in klimatsmarta livsmedel är att se måltiden ur ett livscykelperspektiv. Det innebär att se till hur maten produceras, transporteras, levereras, tillagas, serveras och hur mycket som slängs. Många kommuner och regioner använder sig därför av verktyg för beräkning av måltidernas klimatpåverkan baserat på vad som faktiskt beställs i verksamheten. Beräkningarna visar att valet av råvara har störst betydelse för att minska måltidens klimatpåverkan. Det gör att klimatberäkningar för produkter redan idag främjar mer klimatsmarta offentliga livsmedelsinköp.

Upphandlingen – det vill säga inköpen – ska se till att de råvaror eller måltidstjänster som uppfyller behoven köps in. Då kan upphandlande organisationer välja att använda sig av våra kriterier för att, i enlighet med mål och ambitioner, resurser och uppföljningsförmåga, ta hänsyn till hållbarhetsaspekter så som miljö, klimat, socialt ansvar och djurskydd.

Vårt uppdrag är att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling. En del av arbetet är att ta fram hållbarhetskriterier, ett praktiskt verktyg för att ta hållbarhetshänsyn vid upphandling.

Vi arbetar kontinuerligt med att ta fram kriterier för minskad klimatbelastning inom varje produktgrupp. Det senaste exemplet är fisk och skaldjur. För att detta ska vara möjligt krävs i dagsläget att det finns effektiva uppföljningsmöjligheter på produktnivå, exempelvis i form av certifieringar. Här är vi eniga med Växtbaserat Sverige om att det vore en fördel om det fanns kvalitetssäkrade och allmänt tillgängliga klimatdata som möjliggjorde relevanta jämförelser mellan livsmedelsprodukter.

Det är alltså inte kriterierna som styr vilken råvara som köps in. Kriterierna styr vilka krav som ställs på produkterna när valet av råvara redan gjorts i förarbetet till upphandlingen. En kategori för exempelvis växtbaserad dryck i kriteriebiblioteket skulle innebära att högre krav ställs på hur råvaran i exempelvis havredryck produceras. Men det skulle inte automatiskt leda till att havredryck upphandlas istället för någon annan måltidsdryck.

Våra hållbarhetskriterier tas fram tillsammans med upphandlare, leverantörer, branschorganisationer och andra med stor kunskap om det aktuella området. En kategori för växtbaserade livsmedel är möjlig och underlättas av aktivt och konstruktivt deltagande ifrån branschorganisationen. Vi har tidigare bjudit in Växtbaserat Sverige till dialog. Vi har inte fått återkoppling ifrån organisationen och inbjudan kvarstår. Vi ser framemot att träffa Växtbaserat Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.