I vår omställning till ett klimatsmart och hållbart samhälle behövs stora mängder mineraler och metaller. Som exempel behövs koppar, litium och kobolt till utbyggnaden av solceller och till våra eldrivna transporter. En hybridbil behöver nästan dubbelt så mycket koppar som en vanlig bil, 20 till 30 kg. Framtidens växande behov av mineraler och metaller är därför svårt att ifrågasätta.
I Sverige importerar vi i dag cirka 90 procent av vårt behov av koppar, främst från Chile i Sydamerika, där miljölagstiftningen är betydligt svagare än i Sverige. De största tillgångarna av litium finns i Sydamerika, i bergskedjan Anderna. Kobolt utvinns främst i Kongo-Kinshasa Afrika, under förhållanden som påverkar klimatet och naturen globalt. Dessutom har Amnesty rapporterat om barnarbete och dödsfall bland gruvarbetarna.
Genom att öppna fler gruvor i Sverige skulle vi kunna säkerställa en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Förutom att vi kan ställa tuffare miljö- och arbetsmiljökrav så minskar närproducerade metaller behovet av transporter.
En utveckling av den svenska gruvindustrin är även är i linje med EU:s önskan om att utveckla den europeiska mineralnäringen.
Ett bra exempel är de nya kopparfyndigheterna i den nedlagda gruvan i Laver, som ägs av gruvbolaget Boliden. En gruva – ett dagbrott - i Laver skulle ge cirka 3360 jobb, varav 700 direkt anställda och 2660 indirekta arbetstillfällen inom Älvsbyn och regionen. Dessutom skulle den svenska produktionen av koppar fördubblas.
Idag är det dock alltför många hinder som stoppar nya svenska gruvprojekt. Bergmästaren avslog strax före jul bearbetningskoncessionen för gruvan i Laver med hänvisning till ”risk för påtaglig skada på så kallade Natura 2000-områden" – ett antal skyddade områden inom EU. Boliden har överklagat beslutet.
En prejudicerande domslut från Högsta förvaltningsdomstolen från februari 2016 angående den planerade gruvan i Norra Kärr vid Vättern lade nämligen grunden för en ny praxis. Gruvföretaget hade gjort en miljökonsekvensbeskrivning för själva gruvan, utan att ta med omgivande verksamheter som gruvdammar, sandmagasin och gråbergsupplag, domstolen upphävde därför regeringens godkännande av gruvan. Domen skapade en situation där det är teoretiskt möjligt men i praktiken nästan omöjligt att starta en ny gruva i Sverige.
För att vända utvecklingen måste regeringen och riksdagen agera så att lagar och regelverk uppmuntrar gruvnäringen, i stället för tvärtom. Det behövs bland annat ett vägledande beslut från regeringen om hur Natura 2000-frågor ska hanteras i samband med gruvtillstånd. Det vore, enligt oss, mera logiskt att hantera miljöfrågorna i ett sammanhang, nämligen inom miljökonsekvensbeskrivningen i Mark och miljödomstolen.
Sverige måste och kan bidra med mineraler till olika ändamål på ett bättre sätt och det är en uppgift för våra nationella politiker och myndigheter att säkerställa att vi också i framtiden kan ha en modern och växande gruvnäring.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
