Debatt
Välfärden
9 januari 2020 kl 05:10

Klart att näringslivet ska vara med i Välfärdskommissionen

Regeringen vill visa att de tar frågan om välfärdens utmaningar på allvar genom tillsättandet av Välfärdskommissionen. Men kommissionen saknar en viktig byggsten: de privata välfärdsaktörernas röst. Det är märkligt, skriver Praktikertjänsts styrelseordförande Urban Englund och koncernchef Carina Olson.

Det här är en opinionstext

Hälso- och sjukvården är enligt en färsk mätning från undersökningsföretaget Novus väljarnas viktigaste fråga och politiska förslag för att vässa vården presenteras med täta mellanrum. Att svenskarna skattar hälso- och sjukvården högt beror på att det finns stora utmaningar, bland annat kring tillgänglighet och långa vårdköer i flera regioner. Men de här utmaningarna löser inte sig själva och kommer knappast att minska i omfattning.

Det noterade regeringen i somras när finansdepartementet presenterade en analys som slog fast att antalet personer över 80 år ökar med ungefär 200 000 personer under perioden fram till 2026. Därför behöver det – enligt analysen – byggas ungefär 560 äldreboenden och 75 vårdcentraler i Sverige. Samtidigt behöver ungefär 80 000 personer anställas i vården och omsorgen. 

För att ta tag i frågan lanserade regeringen i början av juli en välfärdskommission. Efter sex månader är arbetet redo att starta och vid ratten sitter finansminister Magdalena Andersson (S) flankerad av statsrådskollegorna Lena Micko (S), Lena Hallengren (S), Åsa Lindhagen (MP) och Anna Ekström (S). Till hjälp har de tagit in ledamöter från TCO, Läkarförbundet/SACO, LO och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Genom en tydlig statrådsrepresentation visar regeringen att de tar frågan om välfärdens utmaningar på allvar, men en viktig byggsten saknas i Välfärdskommissionen. Trots påtryckningar från exempelvis bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna saknas nämligen de privata välfärdsaktörernas röst i kommissionen. Det är märkligt.

I hälso- och sjukvården sker 39 procent av alla patientbesök hos en privat vårdgivare och inom primärvården är det hela 46 procent. Privata och offentliga aktörer i hälso- och sjukvården arbetar ofta tillsammans – sida vid sida. Näringslivet ska naturligtvis vara delaktiga i Välfärdskommissionen.

Utmaningarna som hälso- och sjukvården står inför är gemensamma för hela samhället och vi borde lösa dem gemensamt. Tillsammans. Näringsliv, regioner, kommuner, stat, akademi och fackförbund.

Sverige har en lång och framgångsrik tradition av gemensamma lösningar där näringslivet samarbetat med offentliga aktörer och ett aktuellt exempel är det Innovationsråd som regeringen initierat. Där samtalar regeringen – inklusive statsministern – med näringsliv, akademi och andra delar av samhället för att hitta lösningar på stora samhällsutmaningar.

Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet har i januariavtalet kommit överens om att det behövs bättre villkor för företagande och entreprenörer och att valfrihet ska vara en central del av den svenska välfärdsmodellen.

Privata aktörer är alltså en del av lösningen på utmaningarna i välfärden. Ta hjälp av oss och låt oss vara en del lösningen. Det är genom gemensamma diskussioner om digitalisering, kompetensförsörjning, styrning och arbetsmiljö som vi tar oss an framtidens välfärd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 januari 2020 kl 05:10
Uppdaterad: 9 januari 2020 kl 05:07

Skribenter

Urban Englund
leg. tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
Carina Olson
vd och koncernchef, Praktikertjänst