Debatt
Skatter
1 april 2019 kl 10:29

KD: Skattebetalarnas argument går på tomgång

I Skattebetalarnas värld kanske alla skatter kan sänkas samtidigt, men även om värnskattens borttagande är helt eller delvis självfinansierande på längre sikt så måste ett borttagande finansieras på kort och medellång sikt, replikerar Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.

Det här är en opinionstext

Replik. Återvinning i all ära, men att som Skattebetalarnas vd Christian Ekströms återanvända i princip samma debattartikel i samma tidning med ett par veckors mellanrum – och till synes utan att ha läst min replik på hans tidigare alster – vittnar om viss brist på uppslag.
 
Men sådana borde inte saknas för en organisation som Skattebetalarna: det borde kanske finnas andra strider för organisationen att ta än att gång på gång attackera Kristdemokraterna – som tillsammans med Moderaterna vid årsskiftet sänkte skatten på arbete och pensioner med hela 20 miljarder kronor, inklusive en rejält sänkt statlig inkomstskatt och därmed sänkta marginalskatter. 
 
Ett exempel på en sådan strid nämnde jag i mitt svar redan förra gången: de miljontals skattebetalare som riskerar att åter drabbas av oförutsägbarhet i fastighetsbeskattningen med en höjd fastighetsavgift, som flera av januaripartierna har som ingång i förhandlingarna om en skattereform.
 

För att bemöta kritiken får även jag upprepa delar av mitt svar. Skattebetalarna kritiserar mig och Kristdemokraterna för att ”lajva vänsterpartister” i vår kritik av de sammantagna skatteförändringar som annonserats eller ligger i korten i januariöverenskommelsen, då vi varnat för att just höjd fastighetsavgift eller återinförd fastighetsskatt tycks vara en tänkbar finansiering av slopad värnskatt. Vi har påpekat att det skulle innebära ett relativt ensidigt höginkomsttagarfokus i skattepolitiken om skattesänkningar för den tiondel med högst löner ska betalas av alla som äger ett hus eller en lägenhet.

Jag vill återigen påminna om att en diskussion av profilen på de skatteförslag som levereras i samma budget eller reformpaket varken är ovanlig eller orimlig. Som oppositionsparti ser vi det som vår uppgift att ställa regerings- och stödpartier till svars inte bara för enskilda förslag, utan också för prioriteringen dem emellan.

Det blir ju särskilt viktigt om den sittande regeringen – som nu – inte har som ambition att sänka skatterna totalt sett. Det är en stor fördel om lättnader sker brett och om samma grupper som får höjningar av exempelvis drivmedelskatter samtidigt får sänkta inkomstskatter. Om en sänkning för ett fåtal i stället ska betalas med höjningar för breda grupper så är det mer problematiskt.

I Skattebetalarnas värld kanske alla skatter kan sänkas samtidigt, men även om värnskattens borttagande är helt eller delvis självfinansierande på längre sikt så måste ett borttagande finansieras på kort och medellång sikt. Kristdemokraterna har därför sedan länge formulerat sin ståndpunkt kring värnskatten som att den bör tas bort på sikt, men att det är mer prioriterat att fortsätta sänka inkomstskatten med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Det är inte en ny hållning som vi intagit sedan januariöverenskommelsen, utan något vi stått för i flertalet budgetar.

Att värnskatten nu avskaffas är alltså i grunden positivt – det är rimligt att inte betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt – men borttagandet kan inte ske på vilket sätt som helst. Vår kritik rör, återigen, inte borttagandet av skatten i sig utan på vilket sätt och vid vilken tidpunkt det genomförs.

Vi kristdemokrater har hittills prioriterat bredare inkomstskattelättnader, sänkt marginalskatt via höjd brytpunkt och sänkt skatt för pensionärer – senast i M/KD-budgeten som ju dessutom innebar sänkt skattetryck. Samtidigt ökade vi resurserna till sjukvård, omsorg och polis. Det är prioriteringar vi står för.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 1 april 2019 kl 10:29
Uppdaterad: 5 april 2019 kl 12:44