Kulturpolitik

KD: Så stärker du kulturen i hela landet, Amanda Lind

Den nytillträdda kulturministern, Amanda Lind (MP) bör, till skillnad från sin företrädare stärka kultursamverkansmodellen. Det behöver inte innebära att man ökar statens utgifter, utan enbart att befintliga anslag i budgeten läggs i påsen för kultursamverkan, skriver ordföranden för Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen Conny Brännberg (KD).

En vanlig företeelse inom politiken är att sätta bilder av andra politiska partier eller deras förslag. Ibland blir den satta bilden en sanning och det parti eller politiker som fått den sig påklistrad har svårt att bli fri från den.

När riksdagen antog budgeten för 2019 ökade anslagen till kommunerna med flera miljarder kronor. Däremot upphörde det riktade stödet till kulturskolorna. Detta fick stor uppmärksamhet och mängder av inlägg har skrivits och debatten har varit omfattande.

Den allmänna bilden blev att pengar till kulturen i kommunerna minskade. 100 miljoner kronor lät som en väldigt stor summa, men betänker man att det finns 290 kommuner och de flesta har en kulturskola så är beloppen per kommun inte så stora. Om man däremot ser att kommunerna får ytterligare 3,5 miljarder kronor som de själva bestämmer över, finns det stora möjligheter för de kommunala politikerna att stärka kulturskolan.

Men det finns ett tredje sätt att hantera medlen. Varken övergångsregeringen eller ändringsförslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna använde sig av detta.

2011 bestämde riksdagen att införa kultursamverkansmodellen. I stället för att man centralt beslöt om hur de statliga medlen till kultur skulle fördelas överlämnades detta beslut till de regionala kulturpolitikerna. Medlen som går via Kulturrådet ger alltså regionerna en stor frihet över hur medlen ska användas.

Den förra regeringen valde att stärka kulturpolitiken. Förra året var det den högsta kulturbudgeten någonsin i Sverige. Men många av miljonerna låg utanför kultursamverkansmodellen och hamnade i egna påsar. I stället för att lägga det i en gemensam påse och överlämna ansvaret till de regionala politikerna, beslöt man att rikta medlen.

Det handlade om rätt stora summor som hamnade utanför kultursamverkansmodellen; 100 miljoner kronor till en särskild konstsatsning, 250 miljoner kronor till folkbiblioteken, 25 miljoner kronor till de regionala biblioteken och de nu omdebatterade 100 miljoner kronorna till kulturskolorna.

När nu regionerna fått besked om hur stor uppräkningen blir för 2019 kan vi konstatera att statens uppräkning blir 1 procent. 

Under flera år har vi som företräder de olika regionerna framfört vid våra årliga överläggningar med kulturministern att statens uppräkning är alldeles för låg. Regionerna och kommunerna har fått bidra med en betydligt högre uppräkning än vad staten gjort. För många institutioner är det nu flera år med ökade kostnader och även om stöden ökat så har de inte följt med i kostnadsutvecklingen.

Förra kulturministern, Alice Bah Kuhnke (MP), valde att lägga ett antal initiativ utanför kultursamverkansmodellen. Nu vädjar jag till den nytillträdda kulturministern, Amanda Lind (MP), att stärka kultursamverkansmodellen. Det behöver inte innebära att man ökar statens utgifter, utan att man i stället för att lägga dem i en allmän påse eller en riktad påse via Kulturrådet ser till att medlen läggs i påsen för kultursamverkan.

Ett sådant initiativ skulle tydligt visa att ministern värnar kulturen och den överenskomna modellen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.