KD: Så löser vi kommunkrisen

Sveriges kommuner går på knäna. Det talas om en kommunkris, men i själva verket är det två: resurser och bemanning. Enligt SKR kommer ett nittiotal kommuner och sju regioner troligen att gå med underskott under 2019. Fram till 2026 behöver dessutom en halv miljon nya medarbetare rekryteras till välfärdens verksamheter, varav stora pensionsavgångar ”bara” utgör 300.000

Det vanliga svaret på kommunkrisen brukar vara att öka de generella bidragen till kommunerna. Det är inte oviktigt - tvärtom - men knappast hela lösningen.

I M/KD-budgeten stärktes de generella tillskotten med fem miljarder för 2019 och tio miljarder för 2020 – något som regeringen försöker ta åt sig äran för. I årets skuggbudget avsatte Kristdemokraterna ytterligare fem miljarder i generella tillskott under budgetperioden. Vi vill dämpa effekterna för de kommuner och landsting som drabbas hårdast av den förändring av kostnadsutjämningen som regeringen nu genomdriver i ett orimligt högt tempo.

Det behövs fler stöd till kommunsektorn. Ibland sägs det att de riktade statsbidragen är för alltför snäva och svårhanterliga för kommunerna. Det stämmer delvis, men det finns tillfällen då stöd från staten måste kunna styras mot identifierade hål i välfärden som kräver särskild eller akut hantering. Exempelvis har Kristdemokraterna, tillsammans med Moderaterna, sett till att styra särskilda resurser till cancervård och primärvård vilket är centralt för att svensk vård ska fungera bättre. Nu avsätter Kristdemokraterna ytterligare resurser till bland annat fler tillgängliga vårdplatser.

Prestationsbaserade stöd till kommunerna är ett annat viktigt arbetssätt, något som kömiljarden är ett gott exempel på. Det behövs fler prestationsbaserade stöd till kommunerna – mindre detaljerade än riktade bidrag, men med tydliga prestationskrav.

Vi föreslår därför att kommunerna får ett särskilt tillskott på två miljarder per år beräknat utifrån förbättrade arbetsvillkor för äldreomsorgens personal – bättre kontinuitet, bättre nöjdhet, färre delade turer och bättre tillgång till arbetsledning. Resurserna blir generella medel, kommunerna använder dem där de själva vill, men vi ställer krav på att de ska kunna visa förbättringar för äldreomsorgens personal, vilket också förbättrar själva omsorgen. Det är inte bara de bästa kommunerna som ska få del av pengarna, utan även de som lyckats visa på tydliga förbättringar från en låg nivå. Förslaget kan bidra till att möta den dubbla kommunkrisen: bemanningskrisen och resurskrisen.

För att kommunkrisen ska kunna lösas på lång sikt måste fler arbeta. Därför vill vi bryta passiviteten och stimulera till arbete för personer med försörjningsstöd genom aktivitetskrav och utbildningsinsatser. Då får vi både ökad bemanning inom välfärden och högre skatteintäkter, tack vare att fler jobbar. Flit ska premieras, därför tycker vi att de som pluggar klart snabbt och börjar jobba tidigt ska få en skattepremie. Det gäller även de som väljer att arbeta kvar längre. Det är viktiga nycklar till att klara bemanningen.

Kristdemokraterna vill också satsa på fler utbildningsplatser inom vårdyrken och göra det lättare att plugga samtidigt som man arbetar inom vård och omsorg.

Och till skillnad från regeringen vill vi sänka skatten för alla som sliter i välfärden, inte bara för dem som tjänar mest. Med regeringens politik, där resurser till välfärden i kommunerna prioriteras bort, kommer sannolikt skatten behövas höjas i fler kommuner – vilket i sin tur försvårar för jobb och tillväxt. Det duger inte.

Alla kommuner skiljer sig åt. Därför funkar inte heller ”one size fits all”-politik. Utflyttningskommuner behöver exempelvis få tillgång till mer lokal service och myndighetsnärvaro – vi satsar därför på fler tingsrätter, mer stöd till dagligvarubutiker och fler servicekontor än regeringen. Vi har också budgeterat för särskilda insatser för att stärka personalsituationen inom vården i glesbygd. Inflyttningskommuner möter andra utmaningar, med ökade investeringskostnader för välfärdsverksamheter. De får också sitt i vår budget, genom satsningar på till exempel utbyggnad av äldrebostäder och förskoleverksamhet.

Sveriges kommuner går på knäna. Kristdemokraternas politik kan hjälpa dem på fötter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.