Den svenska sjukvården brottas med stora problem. I flera av vårdens verksamheter möts patienterna av långa köer och köerna verkar ha blivit permanents efter flera år utan åtgärder som ger effekt. En betydande orsak är kompetensbristen. Arbetsvillkor och ledning är områden som måste förbättras. Bristerna är väl kända, men alldeles för lite görs för att åtgärda dem.
Läs också Debattartikeln
Det behövs också ekonomiska resurser till delar av hälso- och sjukvården. De drygt fyra vårdmiljarder som beslutades av riksdagen till följd av M/KD-budgeten är ännu inte utbetalda till regionerna. Beslut om den viktiga primärvårdsreformen dröjer och den nationella satsningen på betald utbildning för specialistsjuksköterskor dröjer.
Samtliga av dessa problem är akuta, men till raden av missförhållanden för sjukvården måste även läggas den hotande så kallade vårdmomsen. I höstas meddelade Skatteverket att moms nu ska betalas vid uthyrning av vårdpersonal. Det innebär att alla vårdmottagningar ska betala moms när personal av olika anledning hyrs in från ett företag. Det handlar inte bara om bemanningsföretag utan också om personal som under många år arbetat och uppfattas som fast men i praktiken är konsulter och har avtal för sitt arbete.
Denna nya vårdmoms ska börja gälla från och med den första juli, och runt om i landet förbereder sig nu vårdgivare av alla slag för att hantera konsekvenserna. Ett stort antal personer, företrädare för vårdföretag, deras organisationer och enskilda tandläkare, läkare med flera, har under vintern och våren hört av sig till oss med oro och frågor. Det är en berättigad oro.
Kristdemokraterna har under våren ställt frågor till både regeringen och Skatteverket. Regeringen har, genom finansminister Magdalena Andersson (S), gjort klart att den inte avser att agera för att förändra lagstiftningen. Finansministern menade att det är EU-lagstiftning som tolkats, men bortsåg då helt ifrån att det i EU-landet Finland går alldeles utmärkt att arbeta vidare såsom vi i Sverige gjort tidigare.
Finansministern menade också att det finns ett system för momskompensation som innebär att de kostnader som uppstår för moms, ska ersättas. Det är visserligen sant att ett sådant system finns, men siffror från Sveriges kommuner och landsting visar att kompensationen används mycket olika i olika landsting. Den är inte heller anpassad till att det nu blir moms på delar av personalkostnaden, som är sjukvårdens dyraste resurs.
Skatteverket menar att den tolkning de gjort är den rätta utifrån den lagstiftning som finns. Om den tolkningen håller i domstol anser vi att politiken måste agera för att förändra lagstiftningen, men det ändrar knappast det akuta problemet.
I Sverige är myndigheter fristående, så riksdagen och regeringen kan inte agera i det enskilda fallet och överpröva Skatteverkets ställningstagande. Vi anser att det finns goda skäl för att det ska fortsätta vara så. Däremot vill vi med tanke på de stora konsekvenser som nu drabbar delar av den svenska hälso- och sjukvården att politiken måste agera inom de ramar som finns.
Att bara betrakta det som händer efter den 1 juli är inte ansvarigt. Det är inte politiska beslut som orsakat de problem som kommer att uppstå. Men politiska beslut måste till för att påverka situationen inom de ramar som finns. Vi kommer göra vad vi kan i riksdagen och hoppas att flera partier vill vara med och finna en väg ut ur de problem som uppkommit.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
