Debatt
Primärvård
29 januari 2020 kl 15:28

KD: Personcentrerad vård kräver nationell styrning

Vi behöver nationell styrning inom flera delar av hälso- och sjukvården om vi ska få en personcentrerad vård där professionernas kompetens används för att forma den bästa organisationen och dess innehåll, skriver Acko Ankarberg Johansson (KD). 

Det här är en opinionstext

Acko Ankarberg Johansson
riksdagsledamot (KD), ordförande i socialutskottet

Patienterna först, sedan professionerna och till sist politiken. Det är den ordningen vi ska utgå ifrån när vi formar en behovsstyrd och jämlik hälso- och sjukvård. Patienters behov är väldigt skiftande vilket gör att personcentrerad vård är svårt, men samtidigt nödvändigt. Inom såväl omvårdnaden som rehabiliteringsmedicinen är det personcentrerade arbetssättet grundläggande. Arbetet med att göra hela vården personcentrerad pågår och tillsammans med patientorganisationer finns förutsättningar att göra det riktigt bra.

Teambaseradeinsatser där professionernas olika kompetenser används utifrån patientens behov är oftast det bästa sättet att ge en god vård. Men patienters behov skiftar. Ofta finns behov av att bygga en relation med vårdkontakten. Ibland är det i stället en generell funktion som behövs, eftersom tillgängligheten är viktigast för patienten, inte vem vårdkontakten är. Båda dessa delar behöver vi klara genom att forma en organisation som ser patienters olika behov.

Men i ett läge där hälso- och sjukvården i nästan hela landet sliter med bristande resurser känns det avlägset att kunna arbeta med detta. Avsaknaden av sjuksköterskor gör att vi inte har de vårdplatser som behövs. Region efter region tvingas göra besparingar för att klara ekonomin. Den ojämlika vården riskerar att bli permanent, utvecklingen går åt fel håll.

Regeringen har en negativ inställning till digitala privata vårdtjänster samtidigt som ett statligt bolag köper in sig i ett av dem. Januaripartierna vill främja första linjens hjälp för att öka den psykiska hälsan. Samtidigt tittade regeringen bara på när den Nationella hjälplinjen för personer med psykisk ohälsa lades ned. Regeringen ondgör sig över arbetsgivare som betalar för privat sjukvårdsförsäkring till sina medarbetare.

Ja, det är ineffektivt och fel med dubbla kostnader för sjukvård, men det är orsakerna bakom dem som vi ska lägga energi på. Inte symtomen på de brister som finns.

Regeringen hoppas nu att omställningen till en god nära vård pågår i hela landet – trots avsaknaden av byggstenar; de nationella beslut som krävs. Det handlar om primärvårdens uppdrag, rätt till en fast läkarkontakt och rätt att kunna sätta tak för hur många patienter teamet har ansvar för.

Regeringens överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för ökad tillgänglighet i vården och kortare väntetider, som presenterades i december, bygger på de pengar som riksdagen beslutat om. Men detaljstyrningen som uppstår när regering och SKR ska komma överens måste minska och regionerna måste ha möjlighet att anställa fler medarbetare om pengarna till exempelvis primärvården ska ha effekt. Blir det inte fler medarbetare inom primärvården kommer det vara omöjligt för vården att göra den nödvändiga omställningen. 

Vi behöver nationell styrning inom flera delar av hälso- och sjukvården om vi ska få en personcentrerad vård där professionernas kompetens används för att forma den bästa organisationen och dess innehåll.

Vi kristdemokrater vill lägga ned regionerna och forma en statlig styrning som mer fokuserar på uppdraget och resultatet. Vi vill ha en organisation som utgår från patienternas behov och professionernas kompetens och mindre av detaljstyrande politik. Få andra partier vill gå så långt men allt fler inser behovet av mer nationell styrning. Låt oss börja där. Välfärden behöver fler miljarder och vi behöver göra väldigt mycket mer för att få en jämlik vård på lika villkor till hela befolkningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 29 januari 2020 kl 15:28
Uppdaterad: 29 januari 2020 kl 20:17

Skribent

Acko Ankarberg Johansson
riksdagsledamot (KD), ordförande i socialutskottet