Skattereformen Hela debatten

KD: ”Ni borde kritisera C och L istället för oss!”

Skattebetalarna borde vara mer angelägna att kritisera de partier som slutit januariöverenskommelsen, det är genom deras ställningstaganden som skattehöjningarna blir till. Vi står för att vi tycker att slopad värnskatt inte ska finansieras av alla som äger hus eller lägenhet, replikerar KD till Skattebetalarna. 

REPLIK  Skattebetalarnas VD Christian Ekström kritiserar mig och Kristdemokraterna för ”socialistisk retorik” och orimliga jämförelser i vår kritik av de skatteförändringar som annonserats i januariöverenskommelsen eller som nu aviseras för att finansiera densamma. Detta då vi varnat för att finansiera ett slopande av värnskatten genom en höjning av fastighetsavgiften eller återinförd fastighetsskatt. Det skulle innebära ett relativt ensidigt höginkomsttagarfokus i skattepolitiken om skattesänkningar för den tiondel med högst löner ska betalas av alla som äger ett hus eller en lägenhet.

Vi står för den jämförelsen. Att diskutera profilen på de skatteförslag som levereras i samma budget eller reformpaket  är inte en ny eller ovanlig företeelse – tvärtom är det rimligt att skattebetalarna får möjlighet att utvärdera vad olika grupper vinner respektive förlorar på de förändringar som görs vid samma tidpunkt eller under samma mandatperiod. Det blir ju inte mindre viktigt om den sittande regeringen inte har som ambition att sänka skatterna totalt sett.

Att se till att breda grupper fick del av skattelättnader var en viktig princip för Alliansregeringen där borttagen förmögenhetsskatt och sänkt statlig inkomstskatt fick plats, men vid sidan av breda lättnader som jobbskatteavdrag med fokus på låga och medelinkomster, avskaffad fastighetsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt skatt för pensionärer. På samma sätt arbetar vi nu. Till exempel har vi i den M/KD-budget som nu gäller sett till att kompensera de fackmedlemmar som förlorar skattereduktionen på fackavgiften med ett nytt brett jobbskatteavdrag.

Skattebetalarna borde vara mer angelägna att kritisera de partier som slutit januariöverenskommelsen. Att de inte kan svara på huruvida förändringarna totalt sett kommer leda till sänkta skatter är anmärkningsvärt. Och att vissa av dem börjat rycka i fastighetsskatten för att betala utställda löften om bland annat värnskatten borde oroa Skattebetalarna som själva varnar för att återinförd fastighetsskatt skulle innebära en ”hård smäll mot svenska hushåll” som är ”oacceptabel”.

I Skattebetalarnas värld kanske alla skatter kan sänkas samtidigt, men även om värnskattens borttagande är helt eller delvis självfinansierande på sikt så måste den finansieras på kort och medellång sikt. Om Skattebetalarna vill representera den stora gruppen skattebetalare borde det rimligen också göras utifrån att miljontals skattebetalare riskerar drabbas av höjd fastighetsavgift, medan värnskatten betalas av drygt 300 000.

Med detta sagt har Kristdemokraterna förstås inget emot att värnskatten avskaffas, men det måste ske på ett rimligt sätt. Den kritik vi har fört fram rör därför inte borttagandet av skatten i sig, utan på vilket sätt och vid vilken tidpunkt det genomförs. Vi kristdemokrater har hittills prioriterat bredare inkomstskattelättnader och sänkt marginalskatt via höjd brytpunkt, senast i M/KD-budgeten som ju dessutom innebar sänkt skattetryck samtidigt som resurserna till sjukvård, omsorg och polis kunde prioriteras. Allt kan inte göras samtidigt. Att med skattelättnader som alla som jobbar får del av göra det mer lönsamt att skaffa ett första jobb och att motverka att yrkesgrupper som barnmorskor och poliser betalar statlig skatt är prioriteringar vi står för. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.