KD: Fick explosionen statsministern att vakna?

Natten till måndag skedde en våldsam explosion på Östermalm i Stockholm, varvid ett flerfamiljshus skadades svårt. Det handlar av allt att döma om ett attentat mot en lägenhet, och polisen har inlett en förundersökning om allmänfarlig ödeläggelse.

Bombdådet på Östermalm är tyvärr bara det senaste i en lång rad av liknande händelser. Här kan nämnas till exempel den kraftiga detonationen vid ett flerfamiljshus i Linköping i somras, som drabbade ett stort antal personer och ännu fler lägenheter. Fram till slutet av november förra året uppgick antalet sprängningar i Sverige till 236 stycken, detta att jämföra med 162 under 2018.

Utöver sprängningarna tillkommer förstås andra grova våldsbrott, inte minst skjutningarna, som legat på en stadigt hög nivå sedan 2017. Under de senaste fem åren har 68 människor skjutits ihjäl enbart i Stockholms län, 17 av dem i fjol. Vid internationella jämförelser sticker Sverige ut radikalt. Det trygga Sverige som flera av oss växte upp i tycks vara ett minne blott.

Nyhetsflödet innehåller så gott som dagligen nya skjutningar och sprängningar. Det har satt kännbara spår i människors vardag och otryggheten ökar som resultat av den allt mer brutala brottsligheten. Rädslan för att röra sig utomhus sent om kvällen har tilltagit med åren, liksom utsattheten för brott mot enskild person.

Myndighetssverige och ledande politiker har alltför länge präglats av handfallenhet och dålig framförhållning i bemötandet av den växande kriminaliteten, som i samverkan med en bristfällig integration blivit ett allt större hot mot samhället. ”Vi såg det inte komma” – för att citera en naiv svensk statsminister. Men de tickande segregationsbomber som orsakat den grova kriminaliteten briserar nu runt om i hela vårt land och exploderar nu även i mindre städer och i delar av Stockholm som tidigare upplevts som trygga. Det enda positiva detta kanske medför är att yrvakna politiker som inte såg detta komma vaknar upp av smällarna och tar sitt förnuft till fånga och kraftsamlar för förändring. Vänder inte utvecklingen är detta ett reellt hot mot Sverige och vår demokrati. 

Det är således hög tid för landets politiker att ta krafttag mot brottsligheten och för medborgarnas trygghet, på såväl nationell som kommunal nivå. På riksplanet – där de flesta av insatserna behövs för att komma till rätta med just grov kriminalitet som sprängningar och skjutningar – driver Kristdemokraterna till exempel frågorna om fler poliser, straffskärpningar och översyn av straffrabatter, samtidigt som vi vill se tunga investeringar i sociala insatser.

Men även på kommunal nivå kan åtgärder vidtas. I Stockholms stad har vi tillsammans med de övriga partierna i den styrande majoriteten vidtagit en mängd trygghetsskapande åtgärder. Vi genomför omfattande insatser i form av dels socialt förebyggande arbete, dels situationellt förebyggande arbete, varigenom stadsmiljön gestaltas utifrån ett trygghetsperspektiv. Till den senare kategorin hör ökad kamerabevakning och en trygghetsfond som årligen möjliggör trygghetsinvesteringar för 100 miljoner kronor.

Ett tredje spår utgör det reaktivt förebyggande arbetet, i form av en historisk satsning på ordningsvakter. Staden har avsatt 80 miljoner och femdubblat antalet kommunala ordningsvakter, som i dagsläget uppgår till omkring 100 stycken.

Ordningsvakterna var ett viktigt vallöfte från vår sida, men vi nöjer oss inte med mindre än att brottsligheten och otryggheten minskar. Målsättningen är att vända den bekymmersamma utvecklingen i riktning mot laglöshet som kännetecknar vissa delar av Stockholm. Jag vill uppmana andra kommuner som står inför likartade problem att följa stadens exempel.

När samhället upplever en allt allvarligare trygghetskris och polisen till följd av resursbrist inte kan fullgöra sin uppgift är det nödvändigt för staten att kraftsamla, men även för kommunerna att ta på sig en större roll i trygghetsarbetet. Fram till dess att staten återigen kan axla det fulla ansvaret för brottsbekämpningen och tryggheten måste kommunerna trots sina hårt ansträngda finanser göra sitt för att avhjälpa en situation som undergräver våldsmonopolet, och därmed samhällets själva grundval. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.