KD:s riksting Hela debatten

KD: Dags att ta nästa steg för en god tandhälsa

Alliansens tandreform var utmärkt, men okunskap och dålig information har gjort att den inte fungerat fullt ut. Nu är det dags att fortsätta arbetet för en god tandhälsa – livet ut. Det tjänar såväl individen som samhället på.

Det finns ett tydligt samband mellan en persons tandhälsa och allmänna hälsotillstånd. Att kunna tugga, äta och slippa tandsmärta är en mänsklig rättighet som alla människor bör få åtnjuta. Då slipper dessutom samhälle stora kostnader för de problem dålig tandhälsa orsakar.

Friska tänder livet ut är en av förutsättningarna för att behålla en god allmänhälsa och förebygga sjukdomar. På lång sikt påverkar detta inte bara livet för den enskilda människan utan också hela samhällsekonomin påverkas genom ökade sjukvårdskostnader. 

Idag finns flera stöd och bidrag för egen tandvård. Men för den som bara har en inkomst på tio à tolv tusen kronor i månaden före skatt är utrymmet självklart mycket litet för att ha råd att söka hjälp för tandvård. Varenda krona gör skillnad i en tunn plånbok, en verklighet för många ensamstående, åtskilliga förtidspensionärer, men framförallt för de ekonomiskt sämst ställda äldre där kvinnor utgör en stor andel. Att då prioritera tandvården, en ofta mycket stor utgiftspost, blir för dessa medborgargrupper ingen självklarhet, vilket har påverkat och fortsätter påverka hela deras hälsotillstånd. 

Forskning har visat att dålig skötsel av de äldres tänder kan leda till lunginflammation och hjärtsjukdomar. Annan forskning har gett vid handen att förlorad tuggkapacitet ofta leder till allvarliga hälsoproblem. Utöver det minskade näringsintaget finns stora risker för att utveckla ett första steg till demens: tuggandet är ett primärt behov för att kunna behålla en god hjärnfunktion. Behovet av god tandhälsa gäller givetvis i alla åldrar, ju tidigare i livet desto bättre. 

Som socialminister (2006 - 2014) tog Göran Hägglund initiativ till en viktig ekonomisk tandvårdsreform. Tre former av statligt tandvårdsbidrag infördes: ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett högkostnadsskydd och det särskilda tandvårdsbidraget (STB). Sedan tidigare fanns landstingens tandvårdsstöd, som infördes 1999 och som sedan dess kontinuerligt uppdaterats.

Alliansregeringens stora tandvårdsreform var ett utmärkt första steg i rätt
riktning, men tyvärr - på grund av både okunskap och dålig information - har reformen inte fullt ut fungerat så väl som tänkt. Det är framförallt viktigt att påpeka, att reformen inte tillräckligt har hjälpt grupper med små inkomster och stora behov av basal tandvård. Därför är behovet av en kontinuerlig översyn av tandvårdssystemet nödvändigt. 

Det är djupt oroande att Socialtjänsten runt om i landet kommer till olika bedömningar om en persons rätt till kommunalt bistånd för tandvård samt vilken åtgärd som sedan sätts in, det blir som ett slags ”tandlotteri”. Detta skapar en godtycklighet över landet. Det är dock självklart att varken privatekonomi eller bostadsort ska få avgöra om en person har tillgång till basal tandvård eller inte. 

Som kommun- och landstingspolitiker med stort intresse i hälso- och sjukvårdsfrågor är för mig viktigt att fortsätta diskussionerna om hur vi kan stärka tillgången till basal tandvård för dem med särskilda tandvårdsbehov och i en motion som jag har skrivit, ställd till Kristdemokraternas riksting nästa vecka, har jag flera förslag i denna viktiga fråga. Motionen är en av flera som KD Seniors ledning presenterar till KD:s Riksting.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.