Vinster i skolan Hela debatten

Katalys: Börsen förstärker skolsegregationen

Börsintroduktionen innebär ett hårdare tryck på Academedia att hålla ner kostnaderna. Aktiebolagsskolornas själva affärsidé är segregation och det nya nu är att den blir än mer accentuerad, svarar Sten Svensson och Daniel Suhonen.

REPLIK. Skolaktiebolagen och skolkoncernerna har haft det motigt på senare år. Genom sitt agerande är de hårt förknippade med konkurser, oseriösa ägare, skattetrixande, låg lärartäthet, glädjebetyg och segregation. När nu skolkoncernen Academedia ska börsintroduceras blir de dessutom förknippade med den spekulation som hör till handeln med aktier.

Men Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia, ser inga bekymmer med börsintroduktionen. Det som sker på börsen, handeln med aktier, är helt frikoppplat från företagets verksamhet, menar hon. ”Det som handlas på börsen är aktier. Inte barn. Inte medarbetare. Utan aktier.”  

Men aktieägarna köper inte aktier vilka som helst utan i detta fall köper de aktier i en skolkoncern. Självklart ser de kopplingen till Academedias verksamhet. De vill ha en bra kursutveckling och dessutom frikostiga utdelningar. Givetvis påverkar det verksamheten i Academedias skolor.

Det blir ett hårdare tryck på att hålla ner kostnaderna, att ha ännu lägre lärartäthet och att enbart rekrytera elever med välutbildade föräldrar. Börsen är känd för sitt kortsiktiga fokus på ekonomiska resultat.  

Men steget till börsen innebär i sig inget nytt för en skolkoncern. Aktiebolagsskolorna har redan i dag ett hårt fokus på ekonomin. De inriktar sig på elever som har välutbildade föräldrar. De eleverna är oftast mycket skolintresserade och de får goda studieresultat även i stora undervisningsgrupper, utan skolbibliotek, utan specialsalar och utan specialundervisning eller elevvårdsinsatser.

De elever som behöver extra stöd får kommunen ta hand om. Själva affärsidén är segregation och det nya nu är att den blir än mer accentuerad genom börsintroduktionen.

Den svenska skolan är marknadsstyrd sedan början av 1990-talet. Det som var menat som en chans för de ideella pedagogiska alternativen har blivit en arena för stora skolkoncerner och skattetrixande riskkapitalbolag. De stora koncernerna dominerar fullständigt friskolebranschen och de står för all tillväxt. De offentliga skattemedel som är avsedda för elevernas undervisning försvinner till skolbolagens vinster och till skyhöga chefslöner.

Det som samhället får är en snabbt ökande skolsegregation och sjunkande skolresultat. Skolbolagens vinster sätts före elevernas och samhällets intressen av en bra skola för alla.

På senare tid har olika medlemmar i regeringen gjort skarpa uttalande mot denna ordning. Företag som drivs av vinst har inget i skolans värld att göra, sa till exempel Aida Hadzialic i Sydsvenska Dagbladet i början av maj. Det är glädjande att denna insikt nu kommit till regeringen. Nu gäller det för regeringen att visa denna politik även i handling i form av skarpa förslag.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.