Debatt
Socialtjänstlagen
22 juni 2020 kl 06:00

”Kasta omodern socialtjänstlag på sophögen”

Politiker ska inte kunna överpröva socialsekreterares beslut. I den nya socialtjänstlag som nu utreds måste professionens roll stärkas, skriver Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Det här är en opinionstext

Hela samhället prövas i sviterna av coronaepidemin. Den har blixtbelyst stora behov inom äldreomsorgen. Många har med rätta pekat på den vårdskuld som byggs upp när sjukvården måste fokusera på annat. Mer i skymundan växer också en annan skuld. En social skuld.  

Det är viktigt att politiker på alla nivåer öppnar ögonen för den. Många socialsekreterare vet att om ekonomin i en kommun blir ansträngd riskerar socialtjänstens behov att hamna under lupp. Det har vi i Akademikerförbundet SSR sett förr. Låt inte det hända nu, politiker! Det vore bara en kortsiktig vinst. Att gömma sociala problem leder till högre kostnader för hela samhället i form av ohälsa, utanförskap och barn som inte får den hjälp de behöver för att hamna rätt i livet. 

Redan före pandemin var socialtjänsten på många platser satt under hård press. Den pressen minskar inte efteråt. Nio av tio socialsekreterare bedömer att våld, missbruk och psykisk ohälsa ökar under epidemin. Den tydliga bilden ges i en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR där över 3 000 socialsekreterare svarar. 

Socialsekreterarna har utbildning och kompetens att se de här problemen. De ser att räkningen för den sociala skulden ökar. Därför måste politikerna lyssna på larmsignalen från våra medlemmar. Den är tydlig: skär inte på resurserna till socialtjänsten när Sverige går in i ett nytt ekonomiskt läge efter den nuvarande krisen. 

Men det är inte bara mer ekonomiska resurser som behövs. Det är socialsekreterare som är utbildade i att se och lösa problem. Det handlar om missbruk, våld i hemmet, om barn som far illa och barn med diagnoser som behöver stöd. Socialsekreterarna med sin expertis sitter på nyckelroller i bedömningar av hur människor ska få en stabil tillvaro. Ibland är det svåra beslut, som när det handlar om omhändertagande av barn. Något som måste föregås av gedigna utredningar. 

Men i dag är det ändå inte de professionella som i sista ledet tar de avgörande besluten. Utan det är politiker, lekmän, som gör det. Med ett ögonblicks penndrag är det möjligt för en nämndpolitiker att gripa in i ett socialtjänstärende, trots att det föregåtts av expertutredningar. 

Det kan kanske låta som en bra ordning att folkvalda går in och ändrar beslut? Det tycker inte vi.

Ärligt talat: skulle du vilja se något liknande inom hälso- och sjukvården? Att politiker plötsligt gjorde individuella omprövningar av en vårdkö, i strid med en läkares bedömning? Om inte: varför skulle det vara annorlunda på socialtjänstens område?

Vi anser att det är självklart att socialsekreterarna, som lägger ned tid på utredningar baserade på fakta och forskning, ska fatta besluten – vilka naturligtvis ska kunna överklagas. Lika självklart ska folkvalda politiker ha kvar den övergripande rollen: att slå fast inriktning och ekonomiska ramar för socialtjänsten. 

Men att gripa in i enskilda ärenden är en kvarleva från Sveriges gamla fattigvårdslagar. Faktum är att Sverige är det enda land i Norden där politiker kan gripa in i socialtjänsten på det sättet.

Nu får regeringen snart möjlighet att kasta den omoderna lagstiftningen på sophögen. I slutet av sommaren är utredningen om en ny socialtjänstlag färdig. Vi har länge krävt att professionens roll ska lyftas i den utredningen. Det kravet står vi fast vid – och vi fortsätter att pressa regeringen, oavsett vad utredningen säger. 

Inför hösten är vår uppmaning till alla politiker: ge socialtjänsten möjligheter att betala av den sociala skulden. Och ge verktyg i form av en socialtjänstlag för tjugohundratalet. 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.