Debatt
Friskolor
20 augusti 2014 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Kan eleverna lita på skolpengen?

Även om skollagen har blivit tydligare återstår mycket att göra för att tydliggöra skolpengens användning. Flera kommuner redovisar inte inte ens hur de har beräknat skolpengen, vilket omöjliggör insyn. Till sist kommer eleverna i kläm, inte minst de som är i behov av särskilt stöd.

Det här är en opinionstext

Claes Nyberg
vd Friskolornas riksförbund

2010 blev skollagen tydligare. Kraven höjdes för att säkra att alla elever får de resurser de har rätt till. Kommunerna fick tydliga besked om att skolpengen och andra ersättningar ska fördelas på̊ lika villkor, oavsett vilken förskola eller skola eleven har valt. Nu skulle transparensen öka. Ttillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting samarbetade vi på Friskolornas riksförbund om normer för hur kommunerna skulle beräkna och redovisa skolpengen.

Fyra år senare konstaterar vi att mycket återstår för att elever ska få resurser på lika villkor. Det krävs justeringar och omtag på̊ flera punkter. Framför allt måste alla kommuner ha lagens intention för ögonen och inte se lika villkor för eleverna som något förhandlingsbart.

Flera kommuner redovisar inte hur de har beräknat skolpengen, vilket omöjliggör insyn och transparens. Allt fler överklaganden till förvaltningsrätterna handlar just om det. Trots att intentionen med lagen är att fullständig öppenhet ska råda. Om inte annat har skattebetalarna rätt att få veta hur mycket som faktiskt satsas på skolan där de bor. Att nästan alla kommuner dessutom beräknar, fördelar och redovisar sina kostnader på̊ väldigt olika sätt gör det svårt att få en överblick.

Exemplen radas upp där underskott i kommunenens egna skolor skrivs av utan att kompensation ges till eleverna i friskolor. Det innebär i praktiken att kommunens elever fått använda mer resurser än eleverna i den fristående skolan. I Hudiksvall krävdes en dom i kammarrätten för att de fristående huvudmännen skulle få del av detta tillskott till skolan. Och även om Nacka kommun nu har förbättrat sitt system för fördelning skrev kommunen nyligen av 90 miljoner kronor i underskott bara på sina egna grundskolor utan att kompensera.

Ett annat mönster är att låta underskottet rulla mellan åren. Givetvis är det naturligt att både kommuner och fristående huvudmän kan balansera ekonomin över tid, men det måste finnas en rimlig tidshorisont. Att som Norrköpings kommun passera tio år med ständiga underskott i sina egna skolor är tecken på en svag budgetprocess. Eller så är ambitionen att ge mindre resurser till elever vid fristående skolor eftersom skolpengen enligt lag baseras på budget och inte faktiskt utfall. Och utan avskrivning, det vill säga att underskottet nollas, går det inte att överklaga.

Konsekvenserna blir att eleverna riskerar att få en sämre utbildning. Det är kortsiktigt, ojämlikt och i strid med avsikterna i den lag som nu gäller. Skolor tvingas lägga en del av skolpengen – som i stället borde gå̊ till undervisning – på̊ att driva elevernas rätt till likvärdiga resurser i domstol. Det är inte rimligt och kostar samhället och även kommunerna stora resurser. För små̊ skolor är det för dyrt att köpa in revision och juridisk hjälp. Och det ska de inte heller behöva göra. Både eleverna och skolan ska kunna lita på̊ att kommunen behandlar alla innevånare lika och få en transparent redovisning när de frågar efter den.

Allvarligast är hur lagen urholkats för de elever som är i behov av särskilt stöd. Allt fler kommuner upphör helt med att ge de tilläggsbelopp som krävs för att täcka stödbehov i själva undervisningssituationen. Vår genomgång av statistiken över domar där kommunens nej till extra resurser har överklagats visar att andelen avslag ökat kraftigt till 95 procent. I tider av debatt om sjunkande resultat för just dessa elever är det anmärkningsvärt.

Fristående förskolor och skolor erbjuder en mångfald som ökar den reella valfriheten för barn, elever och föräldrar. Ska systemet fungera måste de kunna ha fullt förtroende för att de får resurser på̊ lika villkor. Det handlar om medborgarinsyn och är varje kommunpolitikers ansvar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 augusti 2014 kl 05:30

Skribent

Claes Nyberg
vd Friskolornas riksförbund