Debatt
Höghastighetståg
15 november 2016 kl 13:59

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Kalkylen talar för höghastighetståg

I stället för att lappa och laga den gamla järnvägen bör Sverige, precis som i flera andra europeiska länder, satsa på ett nytt modernt system för höghastighetståg. En korrekt kalkyl visar att en sådan satsning är lönsam, skriver politiker från Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna i Östergötland.

Det här är en opinionstext

Sverige har ett underdimensionerat järnvägssystem. Frågan är om vi ska lappa och laga provisoriskt för 130 miljarder kronor eller satsa på ett nytt, modernt system för höghastighetståg som kostar 230 miljarder kronor. Vi tror att det bästa för Sverige är att satsa på nya stambanor för höghastighetståg, precis som gjorts med stor framgång i andra delar av Europa. Med den nya Fehmarn-Bält förbindelsen mellan Danmark och Tyskland kommer Sverige närmare Europa. 

En stor valfråga i USA var satsningar på offentliga investeringar i infrastruktur. Inte bara Clinton, utan även Trump säger sig vilja ha rejäla sådana. I Financial Times sammanfattade nyligen Harvard professorn Ken Rogoff denna utveckling med att det nu råder enighet bland ekonomer om behovet av lånefinansierade statliga investeringar i infrastruktur. Svenska ekonomer verkar inte hänga med i den senaste utvecklingen av ekonomisk vetenskap. I USA satsas idag ca 2,5 procent av BNP per år på infrastrukturen. Så var det i Sverige på 60-talet. Men idag uppgår investeringar i transportinfrastruktur till endast 1 procent av BNP.  Svenskt näringsliv talar om en infrastrukturskuld - att Sverige under lång tid investerat för lite. 

Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl för höghastighetsjärnväg bygger på orealistiska förutsättningar. I kalkylerna räknar man med en realränta på 3,5 procent. Aktuell nominell 30-års ränta ligger på 1 procent, vilket ger en negativ realränta givet inflationsmålet. En annan alltför konservativ förutsättning i Trafikverkets kalkylmodell är att projektet inte innebär ökad BNP, högre skattebas och mer intäkter till staten. Det är, enligt oss, en felaktig kalkylförutsättning som gör att ett lönsamt projekt framställs som olönsamt.  

Näringslivets transportråd anser att höghastighetsbanorna ska finansieras i särskild ordning. Inget företag skulle komma på tanken att ta kostnaden för en investering löpande. Öresundsförbindelsen är ett exempel på lånefinansiering. Vi menar att i dagsläget med en låg svensk statsskuld och möjligheter att låna billigt på marknaden är det utmärkt tillfälle att göra offensiva investeringar som stimulerar tillväxt. En lånefinansiering till låg ränta ger ökad BNP och högre skatteintäkter, vilket innebär att statens skuldsaldo som andel av BNP inte ökar. Det är också den slutsats som IMF:s ekonomer dragit i ett flertal rapporter. Ett hållbart Sverige behöver satsningar på en ny generation järnväg.

Ett hållbart Sverige bör innehålla mer järnväg för att möta klimatutmaningen. För att attrahera fler resenärer och mer gods måste punktlighet och leveranssäkerhet öka. Kraven på snabbhet, bekvämlighet och viljan att resa miljövänligt ökar. En ny generation järnväg kan klara ökat resande och minska behovet av väg- och flygtransporter. Nya stambanor ökar kapaciteten för gods och snabba transporter är en avgörande faktor för att skapa ekonomisk tillväxt.

Vi välkomnar att alla partier, utom SD, står bakom bygget av Ostlänken. Regeringens klara besked är att satsningen står på egna ben och kan byggas oberoende av teknikval för den fortsatta sträckningen efter Linköping. En byggstart 2017 är viktig för den samhällsomvandling som både Norrköping och Linköping står inför. För oss i Östergötland innebär detta att arbetsmarknadsregionen vidgas väsentligt. Stockholm och Mälardalen blir attraktiva för dagpendling. För Stockholmsregionen innebär det en avlastning. Vi vill också se bättre förbindelser söderut, till Jönköping och vidare ut till kontinenten. Sverige ligger perifert i Europa, vilket innebär en konkurrensnackdel som kan och bör kompenseras.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.