Jomshof: Nu är vi ett parti bland andra

Det har snart gått tre månader sedan valet den 9 september. Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna var det parti som gick fram mest i riksdagsvalet. Med drygt 17,5 procent av rösterna – en framgång med nästan fem procentenheter sedan valet 2014 – anser jag att vi ska vara mycket nöjda.

Drygt 1,1 miljoner valde att lägga sin röst på och sätta sin tilltro till Sverigedemokraterna. Även i kommun- och landstingsvalen gick vi starkt framåt. Med 1 806 kommunala mandat och 224 landstingsmandat har vi stärkt våra positioner på flera olika håll i landet. I årets kommunval blev Sverigedemokraterna dessutom största parti i totalt tolv kommuner, varav elva ligger i Skåne. I riksdagsvalet gick det dock än bättre; bara i Skåne är vi i dag största parti i hela 21 kommuner. Det bådar gott för framtiden.

Vi är dock sedan tidigare vana vid att vara näst största parti i flera kommuner. Vi är också vana vid att våra företrädare sitter som kommunal- och landstingsråd, att vi sitter invalda i en rad olika kommun- och landstingsstyrelser, men också i flera arbetsutskott. Sverigedemokraterna har genom åren tagit plats, vi har synts och vi har hörts.

I det stora hela har vi gjort väldigt bra ifrån oss. Det märks inte minst på det kraftigt ökade stödet från väljarkåren i årets val, men också på att flera partier valt att, helt eller delvis, kopiera våra förslag och vår politik. Allt fler, även många av våra politiska motståndare, inser i dag att Sverigedemokraterna är en kraft att räkna med, men också att vi är ett parti bland andra. Ett parti bestående av helt vanliga människor som vill Sveriges bästa.

Vi har påbörjat ett nytt kapitel i vår historia då vi numera är en del av styret i flera svenska kommuner. Samarbeten med andra partier har inletts och företrädare för Sverigedemokraterna har nu valts in som kommunfullmäktiges ordförande eller kommunstyrelsens ordförande. 

Om vi på allvar ska lyckas med att förändra svensk politik i grunden är det av största vikt att vi inte bara når framgångar på riksnivå, utan att vi också blir en del av människors vardag ute i våra kommuner. För att säkerställa att vår Sverigevänliga politik får ett genomslag i människors vardag, krävs det att vi får chansen att sitta i styret för våra kommuner och landsting. Därför är framgångarna i årets val avgörande.

I helgen samlas omkring 1 000 folkvalda sverigedemokrater till kommun- och landstingskonferens i Västerås. Det primära syftet är att samla våra nyvalda kommunfullmäktige- och landstingsledamöter till en utbildnings- och informationshelg. Det är också tänkt att våra folkvalda ska ges möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter med varandra. Tillsammans ska vi sedan göra allt som står i vår makt för att på allvar ta tag i de problem Sverige står inför.

Sverige är ett splittrat och segregerat land. Årtionden av mångkulturalism och massinvandring har skapat svåra kulturella, sociala och ekonomiska klyftor vilka går som en kil rakt igenom det svenska samhället. Den gemensamma idén om ett socialt kontrakt mellan medborgarna, baserat på tillit och tilltro, undergrävs för varje dag som går. Det är här Sverigedemokraterna behövs.

Till skillnad från övriga partier saknar vi ideologiska skygglappar. Vi räds inte att lyfta och diskutera känsliga frågor. Därför kan vi också erbjuda reella lösningar. Vi kommer att arbeta aktivt med att försöka vända den negativa utvecklingen.

Grunden för vårt arbete ligger i den breda valplattform vi lanserade i årets valrörelse. Den tar sin utgångspunkt i fyra fokusområden; sjukvård, migrationspolitik, kriminalpolitik och sammanhållning. Grundläggande och omfattande förändringar på dessa områden är avgörande för det samhällsbygge vi eftersträvar. Det handlar om allt från ordentliga välfärdssatsningar till krafttag mot brottsligheten, en återupprättad trygghet och en restriktiv och ansvarstagande invandringspolitik.

I och med årets stora valframgångar och nya samarbeten tror jag att den förändring Sverigedemokraterna eftersträvar är möjlig. Därför ser jag med tillförsikt på framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.