Debatt
Populism
20 september 2018 kl 10:50

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Jobboro ökar stödet för Sverigedemokraterna

Ett antal studier har visat att det finns ett starkt samband mellan människors oro på arbetsmarknaden och stödet för SD och liknande partier. Den som vill förstå ökade stödet för ett populistiskt parti borde därför ägna större uppmärksamhet åt förändringarna på arbetsmarknaden, skriver Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion.

Det här är en opinionstext

Ann-Therése Enarsson
vd, Futurion tankesmedjan för framtidens arbetsliv.

Det var många som drog en lättnadens suck när Sverigedemokraternas valresultat stannade på 17,6 procent. Men behovet att fortsätta diskussionen och analysen av det ökade stödet för ett populistiskt parti har inte minskat. Tvärtom. Det är en utveckling som dels är viktig att ta på största allvar, dels är viktig att förstå – på riktigt.

Glädjande nog finns flera ledtrådar för den som vill förstå denna utveckling, men det kräver att samhällsdebattörer ägnar större uppmärksamhet åt förändringarna på arbetsmarknaden, i stället för att ensidigt fokusera på hårdare tag och tuffare migrationspolitik.

Ett antal studier, bland annat sammanfattade i Futurions rapport Populismens verkliga orsaker har visat att det finns ett starkt samband mellan människors oro på arbetsmarknaden och stödet för SD och liknande partier. Bland annat har forskaren Sirus Dehdari visat på ett samband mellan antalet varsel om uppsägning och antalet röster på SD i valet 2010. Liknande samband presenteras av professor Torsten Persson tillsammans med medförfattarna Olle Folke och Johanna Rickne; stödet för SD har framförallt vuxit i gruppen ”insecure insiders”. Det handlar om människor som är etablerade på arbetsmarknaden men där anställnings- och omställningstryggheten är, eller upplevs som, hotad. 

Hur kommer det – givet detta samband – att gå i valet 2022? Och i valet efter det? Hur ser framtidsprognosen ut när det gäller andelen ”insecure insiders” i Sverige?

I OECDs senaste Automation policy brief, som beskriver risken för jobbautomatisering, konstateras att Sverige å ena sidan ligger bra till i en internationell jämförelse. Tack vare en hög omställningstakt historiskt har vi en relativt låg andel jobb som går att automatisera bort. Men å andra sidan har vi, en precis som andra länder, en hög andel jobb som på olika sätt kommer att påverkas av den pågående automatiseringen.

Liksom liknande studier konstaterar också OECD att det (fortfarande) är arbeten med ett mer rutinartat innehåll som är enklast att automatisera. Men det viktigaste bidraget till en eftervalsanalys från den här OECD-rapporten, och det som fler partier borde ha större fokus på, är en utmaning som vi delar med samtliga OECD-länder: Det är de grupper som behöver fortbildning och kompetensutveckling mest – som får det minst.

Här ser jag en enorm fara om vi tittar ett antal år framåt (eller mandatperioder för den som vill). Om vi inte tar omställningen och behovet av livslångt lärande på allvar – inte minst för de som behöver det allra mest – då har vi garanterat fler ”insecure insiders” i nästa val, och valet därpå. Då kan vi redan nu räkna med att stödet ökar för populistister som erbjuder helt felaktiga politiska lösningar på framtidens utmaningar. Och det är inte vad vi i Sverige behöver.

Själv börjar jag nu bli innerligt trött på all den uppmärksamhet som spelteorier och mandatfördelningar får i media. När partierna är klara med sina förhandlingar ser jag fram emot att ta del av en politik som ser till att vi i Sverige kan behålla vår internationellt framskjutna position när det gäller vår innovationsförmåga, och som samtidigt kan gjuta nytt mod i de som nu känner att deras ställning på arbetsmarknaden försvagas. Vi har inte råd, vare sig mänskligt, politiskt eller ekonomiskt, med fler ”insecure insiders”.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 september 2018 kl 10:50

Skribent

Ann-Therése Enarsson
vd, Futurion tankesmedjan för framtidens arbetsliv.