Debatt
Hederskultur
17 juni 2019 kl 22:21

Jämställdhetsmyndigheten måste förklara sig

I morgon tisdag har Arbetsmarknadsutskottet kallat upp Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, på Liberalernas initiativ, för att klargöra varför Jämställdhetsmyndigheten inte vill att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck ska skrivas in i läroplanen.

Det här är en opinionstext

I juli 2018 gav den rödgröna regeringen Skolverket i uppdrag att göra en översyn av läroplanerna för sex- och samlevnadsundervisning och att särskilt beakta hur hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi skulle kunna skrivas in i läroplanstexterna och ingå i undervisningen.

Efter att Skolverket lyssnat in remissvaren var Skolverkets slutsats att det hedersrelaterade våldet- och förtrycket inte borde ingå i läroplanen med motiveringen att det finns en risk att ”olika grupper ställs mot varandra”. Det är oroväckande att våra myndigheter har så svårt att tydligt sätta ner foten när det gäller barns rättigheter så fort det handlar om barn som är utrikesfödda.

I den efterföljande debatten har många kritiska röster höjts, eftersom att det visat sig att tunga aktörer som Tjejers rätt i samhället (TRIS), Sveriges Kvinnolobby, Organisationen Barnverket och ett flertal andra som ingått i remissinstanserna, visst tycker att begreppet ska skrivas in i lärotexterna, vars synpunkter inte hörsammats. Förvånande nog tillhör Jämställdhetsmyndigheten den grupp av remissinstanser som inte tycker att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck ska skrivas in i läroplanen.

Vi Liberaler, har regerat mycket starkt på detta och vi har därför i dag bett myndighetsdirektören Lena Ag komma till Arbetsmarknadsutskottet och klargöra för myndighetens högt oroväckande agerande. 

Rädslan för att peka ut grupper är ett argument som ofta har använts av kulturrelativister i debatten men det oroar oss att till och med våra politiskt oberoende myndigheter också lyfter fram detta som ett legitimt argument. Vi hade hoppats att vi i dag 2019 skulle kunna vara överens om att det alltid är rätt att påtala och bekämpa förtryck och orättvisor oavsett förövarens etnicitet, kultur eller religion.

Det är extra anmärkningsvärt att just Jämställdhetsmyndigheten, också stödjer argumentet om att inte ställa olika grupper mot varandra, eftersom grunden för Jämställdhetsmyndighetens uppdrag är arbeta för att alla människor ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv.

Vi kommer att fråga generaldirektören Lena Ag om Jämställdhetsmyndigheten verkligen kommer att kunna uppfylla sitt uppdrag och arbeta för alla flickors lika möjligheter om myndigheten drar sig för att peka ut dem som enligt forskare begränsar friheten för så många barn och unga i Sverige idag.

Konsekvensen av att inte våga ställa grupper mot varandra är att man blundar för ofriheten och förtrycket som så många flickor och kvinnor lever under i dag. Det är de mest utsatta som betalar priset när politiken inte vågar ta i problemet.

Under många år fanns det mycket lite politiskt stöd att våga tala om frågor som hedersvåld och hederskultur. Det har hänt mycket sedan debatten startade efter mordet på Fadime Sahindal 2002.

Vi liberaler brukar ofta påtala hur långt vi har kommit och hur många vi är idag som kämpar för att flickor som Fadime ska få leva sina liv i frihet.

Tyvärr visar Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten att det hedersrelaterade våldet och förtrycket likt andra feministiska segrar aldrig kan tas för givna. Vi och Liberalerna kommer att fortsätta stå längst fram i kampen för alla flickors och kvinnor rätt till ett liv i frihet. Och vi kommer hålla ett extra öga på Jämställdhetsmyndigheten i fortsättningen för att säkerställa att flickor och pojkar som lever i hederns järngrepp aldrig lämnas åt sitt öde. Varken av myndigheter, politiker eller övriga samhället.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.