Papperslösa

”Jakt på papperslösa får inte drabba barnen”

Flyktinggruppernas riksråd, FARR, är djupt oroade över den senaste tidens utspel om hårdare tag mot personer utan uppehållstillstånd - papperslösa. Värst kommer barnen att drabbas. FARR kräver att sociala problem ska mötas med sociala verktyg, medan tvångsingripanden av polis sparas till insatser mot våldsverkare och förövare. Vi accepterar inte att barn utsätts för press i politiska syften.

Regeringen har aviserat hårdare tag mot papperslösa. FARR:s medlemsorganisationer runt om i landet möter dagligen papperslösa barn, familjer och vuxna. Det är en heterogen grupp som har valt att stanna i Sverige utan tillstånd av olika skäl. Bland dem finns barn med samma behov som alla barn, men med de sämsta förutsättningarna. Genom att barnen vistas här har kommunerna ett ansvar för att de inte far illa.

Det är omöjligt att veta hur många barn som lever papperslösa i Sverige, men de räknas i tusental. En del är barn som har kommit hit ensamma, andra lever här med en eller två föräldrar, ofta bara en mamma. 

De här barnen har i dag rätt att gå i skolan och rätt till vård. Men förutom det lever de ofta i en extrem utsatthet. De flesta lever trångbott – det är vanligt att flera familjer delar på lägenheter och förfogar över varsina rum. De har svårt att få ihop till mat. Ibland kan en förälder jobba lite, men ofta behöver kassan drygas ut. Det sker till exempel genom att samla pant, vilket en del barn hjälper sina föräldrar med. 

Kvinnor och barn lever i en särskild utsatthet och riskerar att bli offer för övergrepp. Det är dock nästintill omöjligt att anmäla övergrepp, då de själva riskerar att avslöja sin papperslöshet för myndigheterna. 

Det här är barn som inte själva har fattat beslut om att leva som de lever. Oftast ser inte heller föräldrarna några alternativ – det kan handla om att återvända till krig, förföljelse eller till ett äktenskap med en man som misshandlar både barn och mamma, eller till en ännu värre ekonomisk situation.

Det finns forskning om vad barn i sådana här situationer behöver för att kunna klara av pressen. Det är till exempel betydelsefullt för barnen att ha sammanhang där de får leva så likt andra barn som möjligt – att få “finna ett utrymme av normalitet” som barnläkaren professor Henry Ascher uttrycker det i rapporten “Bli inte hopplösa” (2016).

Barn i utsatta situationer påverkas starkt av föräldrarnas situation. Därför är föräldrarnas hälsa också en avgörande faktor - orkar inte föräldern så kan det bli barnet som ta ansvar för familjen.

Vi möter ibland familjer som lever i en akut nödsituation. Det kan förekomma våld i familjen, eller barn kan fara illa, där deras föräldrar lever under psykisk press som går ut över barnen. Barn kan ta på sig skulden: "Var det för att jag sprang till grannen som polisen kom?". "Är det mitt fel att mamma stannar i sängen?". Många gånger har vi kunnat hjälpa barnen, då vi haft en trygg kontakt och barnen eller föräldrarna har vågat berätta om sin situation. Vi har kunnat lotsa familjer till socialtjänsten för att få stöd eller anmäla våld till polisen. Men alla vågar inte berätta och mörkertalet för barn i utsatta situationer är sannolikt stort.

Förutom den ekonomiska och sociala utsattheten som barnen lever i, bär de på en ständig rädsla över att de själva eller föräldrarna ska bli upptäckta eller avslöjade, och därmed utvisade till den plats de flytt ifrån.

När rösterna nu höjs om olika åtgärder för att få till stånd fler utvisningar av papperslösa och andra som lever utan tillstånd i Sverige så kommer det att misslyckas om samhället inte tar reda på varför dessa tonåringar och familjer inte vågar återvända. När de är kvar i Sverige kommer åtgärderna ytterst att drabba barnen.

De barn som har sina mest normala stunder i skolan riskerar att förlora detta om föräldrarna inte vågar släppa dit dem. Om mamma inte vågar gå till jobbet och inte har råd att gå till doktorn, så kommer barnen att drabbas värst. Sådana konsekvenser märktes tydligt under polisens insats REVA, när ID-kontrollerna utökades. Stödgrupper för barn till papperslösa fick ställas in, och besöken i social verksamhet blev glesare.

Situationen är allvarlig och vi är många som kräver förändring. Barnombudsmannen (2017) har framhållit att barnrättsperspektivet måste stärkas i utlänningslagen och asylutredningarna. Röda Korset och Stockholms Stadsmission (2015) har krävt att barnets totala vistelsetid, inklusive vistelsetiden som papperslös, bör vägas in i bedömningen av barns anknytning till Sverige och därmed skäl att få stanna. Detta är viktiga krav som FARR står bakom.

Vidare kräver FARR:

  • Att alla aktörer har ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, i enlighet med barnkonventionen. Konsekvenserna av åtgärder mot personer med avvisningsbeslut måste analyseras ur ett barnperspektiv.
  • Att ingen ska riskera att bli utvisad genom att söka stöd hos socialtjänsten – det leder till att de mest utsatta barnen inte får eller söker stöd och lämnas i ännu mer utsatthet. Polisen ska aldrig använda socialtjänst, skola, vård eller ställen där barnen befinner sig för att hitta papperslösa, om de inte har en misstanke om grov brottslighet.
  • Att samtliga kommuner i sina riktlinjer införlivar att socialtjänsten har ett ansvar för papperslösa i akut nödsituation – i synnerhet för barn – utifrån socialtjänstlagen, barnkonventionen och andra konventioner om mänskliga rättigheter.
  • Att papperslösa barn släpps in i förskola så att även små barn får tillgång till ett normalt sammanhang och andra vuxna än sina föräldrar.

Barn som saknar uppehållstillstånd finns ibland oss, antingen vi vill eller inte. Deras barndom pågår här och nu. De kan vara asylsökande eller papperslösa men de ska alltid bemötas och behandlas först och främst som barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.