Juluppropet Hela debatten

”Jag känner mig utpekad och utestängd”

Vi är många i Sverige som lider med världens flyktingar och välkomnar engagemang men inte i exakt den form som kyrkans ledning politiskt utkräver, skriver Jenny Sonesson i sin slutreplik till biskop Eva Brunne.

Innan jul valde jag att skriva en personlig krönika om varför Juluppropet får mig att säga adjö till Svenska kyrkan. Med kräklan i hand delar ärkebiskopen upp oss medlemmar i medmänskliga eller omänskliga utifrån kyrkans snäva definition av vad en ”human flyktingpolitik” är. Uppropet riktar udden mot riksdagens demokratiska beslut som har ett brett stöd hos väljarna.

Jag är även kritisk till att kyrkan valde att lansera sitt polariserande utspel i samband med julen som är en högtid för relationer och frid. Julen är dessutom tid på året då kyrkan är som mest betydelsefull för många, inte minst de ensamma.

Tyvärr verkar Eva Brunne, biskop i Stockholms stift, inte ta till sig vad jag skriver utan svarar utifrån sin subjektiva uppfattning att hon minsann träffat människor av olika politiska åsikter i samband med gudstjänster under jul- och nyårshelgerna.

Jag uppskattar att biskopen välkomnar mig till kyrkans aktiviteter men problemet är ju att jag känner mig utpekad och utestängd. En upplevelse som jag uppenbarligen delar med fler utifrån mail jag fått och det faktum att över 83 000 begärt utträde ur kyrkan förra året.

Tyvärr har kyrkan valt att bli ett forum för moraliserande pekpinnar som inte höjer sig över det dagliga politiska bruset. Vi är många i Sverige som lider med världens flyktingar och välkomnar engagemang men inte i exakt den form som kyrkans ledning politiskt utkräver. Vilket infekterat ämne blir aktuellt för nästa kyrkoupprop? Tiggeri? Dödshjälp? Fosterdiagnostik? LSS? Skattehöjningar?

Vi lever i ett samhälle där vi ständigt mäts, jämförs och värderas på olika sätt. Kyrkan ska vara en tillflyktsort från den blicken. En glänta i skogens mörker dit alla ska känna tillhörighet i sin egenskap av att vara människa och med allt vad det innebär.

Fredrik Modéus, biskop Växjö stift, som skrev nyligen klokt att kyrkan ska tjäna som aktör i arbetet för ökad existentiell hälsa. Under kyrkvalven får människor plats för reflektion, samtal och återhämning.

Det håller jag med om. För oavsett vad vi röstar på behöver vi alla få tala om de eviga frågorna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.