Debatt
Kommunutredningen
20 februari 2020 kl 19:00

Jag är less på frågan om kommunsammanslagningar

Vi behöver börja göra verkstad av det som kommunutredningen funderat kring. Och det hastar. Det skriver Britta Flinkfeldt (S) kso i Arjeplog, som vill utveckla debatten om kommunernas kapacitet att klara välfärdsuppdraget bortom frågan om kommunsammanslagningar.

Det här är en opinionstext

Britta Flinkfeldt
kommunstyrelsens ordförande (S) Arjeplog

Jag kommer från en liten kommun räknat till antalet medborgare men jättestor som halva Belgien räknat i kvadratkilometer. Vi strävar på. Downsizar. Kräver av våra verksamheter att de ska anpassa sig. Och önskar att det skulle vara lite lättare!

Frågan om att slå ihop kommuner är jag, ärligt talat, rätt så less på. Den som ställer den frågan eller har det svaret visar ofta en bristande insikt för hur landet ser ut. Även om man slog ihop Arjeplog med fyra grannkommuner – och skapade en jättelik kommun – så skulle antalet invånare per kvadratkilometer fortfarande vara litet.

Sanningen är ju att invånarna tenderar att bo lite här och där och inte rationellt samlade på en eller två platser. Kommunutredningens analyser – när de studerade oss fem grannkommuner – visade att skolor, förskolor och äldreboenden ändå behöver placeras precis där de ligger i dag. Och jag välkomnar den analysen. Kan vi nu i stället prata om det som verkligen har betydelse?

Till exempel detta med skillnaderna i kommunalskatt. Beror vår höga skatt på att vi är oskickliga, lata, dåliga beslutsfattare som inte vågar fatta nödvändiga beslut? Nej. Icke.

Men om skillnaderna i kommunalskatt till största del faktiskt kan hänföras till kommunernas affärsverksamhet och kostnader för infrastruktur – då är det rimligt att utjämningen tar större hänsyn till det. Vi kan inte sälja attraktiv mark till skyhöga priser och använda pengarna till löner. Och vår kollektivtrafik – så liten och nästan obefintlig som den är – ska de facto köra många mil med dålig täckningsgrad.

Jag menar att landet består av A- och B-kommuner där basen ligger i utbildningsnivå och arbetsmarknadens innehåll. Vår eftergymnasiala utbildningsnivå är 14 procent. Det påverkar både folkhälsa och tillväxt. Var har man då högst utbildningsnivå? Jo, runt högskolornas och universitetens campus. Var växer landet? Samma områden!

Kommunutredningen bidrar till den diskussionen genom att rikta in sig på att de kommunala uppgifterna ska kunna förändras. Då är det viktigt att förstå att det är genom att lägga till kvalificerade uppgifter som vi både ökar vår egen kapacitet och skapar en mer spännande arbetsmarknad. Att kombinera detta med avskrivning av studieskulder gör helheten ännu mer slagkraftig. Vi behöver också koppla på uppdraget som universitet och högskolor har och göra det lite vassare till sin samhällsutvecklande del. Men det är en annan utredning.

Men det är klart att vi måste kunna samverka med andra kommuner på ett bättre sätt. Såna samarbeten får inte vara beroende av att rätt människor i de olika kommunerna gillar varann. Vi måste sätta strukturer som är starkare och tightare än så. Jag gillar skrivningarna som tar vår bristande utvecklingskapacitet på allvar. I hela min korridor sitter 34 personer. Från skol- och socialchef till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (Mas:en). Från löne- och it-kontor till kommunchefen och hans lilla stab. Från tekniska kontoret till ekonomikontoret och medborgarservicepersonalen. Alla har flera uppdrag och lägger mycket tid på resor för möten i länet för de olika uppdragen. Vi har inte nån kapacitet över för att jobba med utveckling. Utredningen vill att regeringen fortsätter att jobba med hur kommunernas drift- och utvecklingskapacitet ska öka. Det är bra. Och nödvändigt.

Det känns som att vi har tagit några steg framåt. Lyft på de viktiga stenarna. Nu behöver vi börja göra verkstad över det som kommunutredningen funderat kring. Och det hastar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 februari 2020 kl 19:00
Uppdaterad: 21 februari 2020 kl 10:33

Skribent

Britta Flinkfeldt
kommunstyrelsens ordförande (S) Arjeplog