Pendling

”Investera i räls och väg där nyttan är som störst”

Storskaliga projekt som höghastighetsjärnväg mellan storstäderna riskerar att tränga undan infrastrukturinvesteringar med större nytta. Satsa på den infrastruktur som finns och bygg bort befintliga brister istället. Satsa på pendlarna, inte höghastighetsjärnväg, skriver ledande regionala företrädare från Stockholm-Mälarregionen.

Trafikverket färdigställer just nu förslaget till ny nationell transportplan för 2018-2029. Investeringar på över 622 miljarder kronor ska fördelas över landet. Larmrapporter om brister i järnvägsunderhållet och vittnesmål från strandsatta pendlare visar att det finns hål att fylla. Nu har regering och riksdag möjligheten att ta ett helhetsgrepp om transportinfrastrukturen. 

Stockholm-Mälarregionen växer och blir allt viktigare för hela Sveriges utveckling och konkurrenskraft. I våra län bor 40 procent av Sveriges befolkning. Här skapas nästan hälften av landets tillväxt och under de kommande decennierna förväntas regionens befolkning öka med 1,4 miljoner invånare. Antalet arbetstillfällen beräknas öka med 700 000 fram till 2050. 

Vi blir fler och fler som samsas på spåren och vägarna i Stockholm-Mälarregionen. Varje dag sker mer än 750 000 arbetsresor över kommungränserna. Åtta av tio tågresor i Sverige startar eller slutar vid Stockholms central. Investeringar som görs här kommer hela Sverige till del. Exempelvis leder starka förbindelser till Arlanda till ökad internationell tillgänglighet och konkurrenskraft.

För att nå jobb-, klimat och bostadsmål tar vi i Stockholm-Mälarregionen vårt ansvar genom att bygga hundratusentals nya bostäder och satsa på kollektivtrafiken. Tillsammans investerar vi i en utbyggd regionaltågstrafik som knyter samman arbets-, studie- och bostadsmarknaderna i regionen. Vi köper in 33 nya regionaltåg för 3,5 miljarder kronor. Klarar staten att matcha våra ansträngningar?

Bara i Stockholms län uppgår de årliga kostnaderna för förseningar och trängsel till över sex miljarder kronor. Det eftersläpande underhållet måste åtgärdas och utlovade satsningar för att möjliggöra pendling, som Ostlänken, måste färdigställas innan nya storskaliga och kostsamma projekt påbörjas. 

Enligt Trafikverket behövs omkring 200 miljarder kronor till järnvägen fram till 2030 för att upprätthålla funktionaliteten. Med en kostnad på 230 miljarder kronor eller mer för höghastighetsjärnvägar riskerar många välbehövliga infrastrukturinvesteringar att frysa inne. Om kostnaderna för höghastighetsjärnvägar ska täckas inom ramen för den ordinarie åtgärdsplaneringen påverkar det investeringsutrymmet i vår region, såväl som andra delar av landet. Exempelvis hotas viktiga investeringar i transportinfrastrukturen för exportindustrin norr om Dalälven.

Vi förordar därför investeringar i befintligt system och satsningar på ökad kapacitet där nyttan är som störst fram till 2030: 

• Fyra spår på hela sträckan Stockholm-Uppsala 
• Ökad kapacitet på Mälarbanan och Svealandsbanan
• Ökad kapacitet på Hallsbergs rangerbangård för att öka godstransporterna på järnväg
• Kapacitetsförbättring på E4:an och E18:an för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet

Vi prioriterar våra pendlare och godsleveranser framför storskaliga och kostsamma projekt som kommer att öka trafikbelastningen ännu mer. Genom Mälardalsrådet samarbetar vi över läns- och partigränserna för att stärka Stockholm-Mälarregionen och landets konkurrenskraft. Vi vet vad våra partikamrater i riksdag och regering måste prioritera.

Satsningar på transportinfrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen gynnar Sveriges tillväxt. Nu finns en unik möjlighet att bygga bort befintliga brister och investera där nyttan är som störst. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.