Migration

Invandrarnas olycka är de inföddas lycka

Man kan titta på gruppen invandrare och säga att den gruppen inte är lönsam för samhället. Men samma sak kan gälla andra grupper i samhället, skriver Simon Liedgren med anledning av debatten om Joakim Ruists forskningsrapport och kostnaden för flyktinginvandring. 

Debatten pågår om Joakim Ruists forskningsrapport om flyktinginvandringens kostnader efter en uppmärksammad intervju i Aktuellt. Frågan diskuteras även i en debattartikel här på Dagens Samhälle och många debattörer missar en viktig sak.  

Man kan titta på gruppen invandrare och säga att den gruppen inte är lönsam för samhället då den kännetecknas av jobb med lägre löner, eller i vissa fall inga jobb. Men samma sak gäller – eller skulle kunna gälla för – andra grupper, som ungdomar (17 procent arbetslöshet) eller lågutbildade etniska svenskar.  

Några grupper hamnar alltid i den minst lönsamma kategorin om arbetsmarknaden analyseras, oavsett hur många eller få invandrare ett land har.  Även utan invandring alls till Sverige skulle vissa grupper vara olönsamma.  

Det intressanta är en annan sak. Hur påverkar invandringen (om den påverkar alls) arbetslösheten? Påverkas jämviktsarbetslösheten? Jämviktsarbetslöshet är ett slags mått på normaltillståndet vad gäller arbetslöshetsnivå, bortsett från konjunkturer. I Sverige ligger den på cirka 6,5 procent. (Före 90-talets finanskris, var den lägre, men då hade vi istället betydligt högre inflation. Det höll inte i längden.) 

Nationalekonomen Milton Friedman jämförde arbetsmarknaden (de arbetssökande) med slipsar i en klädbutik. Vissa slipsar lär alltid förbli oköpta, och på samma sätt skulle vissa människor inte få jobb. Det finns helt enkelt inte jobb över åt alla, på grund av för låg efterfrågan. 

Miltons allegori gäller även Sverige. Oavsett invandring lär vissa personer stå utan jobb. Det beror på att arbetsmarknaden har en efterfrågan på arbetskraft och ett utbud av arbetskraft, och jämvikten finns där de två kurvorna möts.

Och även om en del lågutbildade invandrare som är för gamla för att studera vidare anländer hit så påverkar det knappast matchningsproblem på arbetsmarknaden som helhet i särskilt stor omfattning. Det växer ju hela tiden upp nya ungdomar som utbildar sig till de yrken och skaffar de kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. Där sker den stora matchningen varje år, när någon växer upp och blir kemist, ekonom eller programmerare, för att nämna tre yrken. 

Invandrarnas olycka är de infödda svenskarnas lycka. Invandrarnas svårighet att få jobb på grund av till exempel bristande språkkunskaper gör att det blir färre svenskkunniga sökande per lediga enkla jobb. Konkurrensen om de enkla jobben blir mindre hård för de infödda svenskarna. 

Ruists forskning är antagligen korrekt men i debatten missar man att sätta in den i ett större sammanhang. Även utan invandring alls skulle vissa grupper i samhället, grupper av etniska svenskar (till exempel ungdomar som i större utsträckning är arbetslösa), kosta samhället i genomsnitt 74 000 kronor. Men eftersom invandrarna kommer hit och tar vår arbetslöshet så är arbetslösheten i snitt för infödda svenskar mycket lägre än den genomsnittliga arbetslösheten för hela arbetskraften. SCB skriver: "Andelen arbetslösa bland inrikes födda uppgick andra kvartalet 2017 till 4,3 procent och bland utrikes födda var den 15,1 procent enligt säsongsrensade och utjämnade data." En anmärkningsvärd skillnad. Medan invandrare ligger nästan 8,5 procent över snittet ligger de inrikes födda cirka 2,5 procent under snittet på 6,7 procent .  

Invandrare blir alltså arbetslösa medan fler inrikes födda får jobb istället. Därför är det beklagligt när forskare endast ger ena halvan av helhetsbilden och bortser från att invandringen i sig inte kostar oss enorma summor pengar utan att det istället handlar om att arbetslösheten förskjuts så att en mindre andel infödda står utan jobb och en större andel invandrare blir arbetslösa eller tar låglönejobb. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.