Debatt
Pisa
3 februari 2020 kl 12:41

”Invandrarelevers skolsegregation har minskat”

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster. 

Det här är en opinionstext

Tommy Wallster
sociolog, tidigare utredare och chef vid Statistiska centralbyrån

I efterdyningarna till den senaste Pisaundersökningen handlar kommentarerna nu mest om ökad segregation och minskad likvärdighet. I detta inlägg tar jag upp familjebakgrund, skolsegregation och skolors kvalitet, faktorer som anses ha stor betydelse för skolans likvärdighet.

Enligt Skolverket har under de senaste tio åren familjebakgrundens inverkan på betygen ökat marginellt för svenskfödda (någon enstaka procentenhet). För invandrarbarn födda i Sverige har den däremot inte ökat alls. Vilket den däremot gjort för elever födda utomlands och som därför sent kommit in i den svenska skolan.

IFAU sammanfattar läget så här: Forskarna ”finner inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan.” Och vidare: ”Det finns inget som tyder på att skolval särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat.”

Skolverkets data visar att skolsegregation utifrån migrationsbakgrund avstannat och till och med minskat sedan åtminstone ett tiotal år tillbaka. För utrikesfödda har den i princip minskat ända sedan 2003. Visserligen har segregationen utifrån utbildningsbakgrund ökat något jämfört med 90-talet. ”Men skolsegregation utifrån migrationsbakgrund har avtagit eller stabiliserats under senare år. Även skolsegregationen utifrån socioekonomisk bakgrund verkar ha stabiliserats de allra senaste åren.” Slutsatsen ger alltså inget stöd för påståendet att skolsegregationen generellt ökat under senare år, än mindre att den alltjämt ökar.

Resonemanget om försämrad likvärdighet bygger i allt väsentligt på att det dels föreligger betydande skillnader i kvalitet mellan skolor, dels att dessa skillnader, om de finns, systematiskt gynnar respektive missgynnar olika elevgrupper.

IFAU (Helena Holmlund, Anna Sjögren och Björn Öckert)  konstaterar: ”Skillnaderna i skolkvalitet mellan elevgrupper är små i jämförelse med de totala kvalitetsskillnaderna mellan skolor.” ”Nyanlända elever går i skolor med lägre kvalitet, men skolkvaliteten är inte systematiskt sämre för elever med invandrarbakgrund än för elever med svensk bakgrund.”

Forskarna Jan O. Jonsson och Georg Treuter vid Institutet för social forskning, SOFI, analyserar skolkvalitet empiriskt med variabler grupperade efter skolresurser, skolklimat och elevsammansättning. Deras bedömning är att ”skolkvalitet… inte har några betydelsefulla effekter på skolutfall.” Förklaringen till denna kanske överraskande slutsats är att ”skolkvaliteten varierar för lite eller för osystematiskt mellan skolor i Sverige för att ha så stor betydelse”. De relativt små skillnaderna är heller inte till nackdel för någon särskild grupp. Man konkluderar att ”brist på likvärdighet i svensk grundskola knappast är ett stort problem”.

De fakta och forskningsresultat jag här pekar på ska ses mot bakgrund av en samhällsutveckling med förhållandevis stor invandring, tilltagande boendesegregation och ökade inkomstskillnader. Plus naturligtvis friskolereformen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning.

De resultat jag lyfter fram avviker en del från den gängse bilden och därmed debatten kring svensk skola. En debatt där det till exempel ofta hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar, trots att Skolverkets siffror visar på motsatsen.

Eller att vissa gruppers resultat försämrats som en följd av skolval – men där IFAU:s bedömning är en annan. Eller att vissa skolskillnader med nödvändighet får konsekvenser för likvärdigheten, men där bland annat SOFI-forskarna resonerar och kommer fram till en avvikande syn.

För en bred, ärlig och nyanserad debatt är det av största vikt att all seriös forskning uppmärksammas. Om inte riskerar vi att fokusera på fel saker i bedömningen av svensk skola. Och därmed vilka åtgärder som krävs.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 februari 2020 kl 12:41

Skribent

Tommy Wallster
sociolog, tidigare utredare och chef vid Statistiska centralbyrån