Integrationen kräver snabba och nya lösningar

Historiskt många kom till Sverige förra året. Även om jag har en del att invända mot effekterna av regeringens införande av id-kontroller för resor över Öresundsbron så har jag förståelse för skälen bakom.

Diskussionen får inte stanna vid id-kontrollerna. Nu måste mer fokus riktas mot hur vi agerar i den unika situation som Sverige befinner sig i med så stor ökning av antalet invånare på kort tid. Vi står vid ett vägskäl.

Malmös befolkning beräknas växa rekordmycket de kommande åren. Alla förstår vilka krav det ställer på de delar av samhället som ska se till att lotsa dessa personer till bästa tänkbara start i sitt nya hemland.

De vanligaste frågorna jag får från personer som just kommit hit är ”Hur söker jag arbete?” eller ”Hur kan jag lära mig språket?”. Då är det förödande att det tar sju till tio år innan hälften av de nyanlända får arbete. Det usla resultatet gällde dessutom för en tid då betydligt färre flyttade till Sverige.

Hur vi hjälper de nya invånarna till arbete blir avgörande för hur vi blickar tillbaka på den tid vi nu lever i. Hälften av alla som förväntas flytta till Malmö är i arbetsför ålder när de kommer hit. Den nationella arbetsmarknadspolitiken måste växla upp för att klara den utmaningen. 

I det här läget går det inte att fortsätta som om det är business as usual i Sverige. Alla måste tänka i nya banor för att utnyttja möjligheterna det innebär med att befolkningen ökar.

Tidpunkten är rätt. 2015 blev ett rekordår för antalet nya arbetstillfällen som skapades i Malmö. Reformer för att skapa fler kan sjösättas i medvind.

Här några viktiga förslag på vad som behöver göras:

• Anpassa arbetsmarknadsinsatserna efter personen som söker jobb. Inga paket med samma insatser för en större målgrupp. Alla har olika behov och förutsättningar.

• Avreglera anställningsstöden. Det finns i dag nystartsjobb, instegsjobb, traineejobb, särskilt anställningsstöd, utbildningskontrakt med mera. Såväl arbetsgivare som arbetsförmedlare och den som söker jobb har svårt att hitta rätt i djungeln av stöd. Ge arbetsförmedlarna förtroende. Låt dem, efter förhandling mellan den arbetssökande, arbetsgivaren och facket, själva utforma anställningsstödet. Stödet ska också kunna innefatta utbildning.

• Individualisera etableringstiden. I dag anses en person vara etablerad efter två år. I praktiken innebär det ofta att personen går från att leva på statlig etableringsersättning till kommunalt försörjningsstöd. Etablerad är den person som har sysselsättning och bostad. Tills det målet är nått ska staten stå för ersättningen.

Vi i ledningen för Malmö stad har en plan för hur vi ska klara och dra nytta av de kommande årens historiskt stora befolkningsökning. För att lyckas måste också en snabb, genomtänkt satsning från nationellt håll till. Arbetsförmedlingen måste få utnyttja den stora kompetens som finns bland sina anställda. Inte till att hitta rätt kod i det administrativa systemet för personer som söker jobb, utan för att utforma de insatser som behövs för att alla ska nå sin fulla potential.

För det krävs mod och handlingskraft. Jag har därför, tillsammans med mina kolleger i Stockholm och Göteborg, bjudit in arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) till Malmö för att överlägga om hur vi kommer vidare.

Jag uppmanar alla med ansvar i frågan att våga tänka nytt och göra något banbrytande. Var med och gör Malmö och landets övriga storstäder till europeiska framgångsexempel. Det tjänar hela landet på. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.