Extremism

Integration räcker inte för att stoppa extremismen

För svenska kommuner som vill inleda ett förebyggande arbete mot våldsbejakande islamistisk extremism finns viktiga kunskaper i exempelvis Angered att lära av. Således behöver inte hjulet uppfinnas på nytt. Men det räcker inte med integration, visar fallet Adam i Uppdrag Granskning.

Omkring 300 svenska jihadister har rest för att strida i Syrien och Irak sedan 2012. Det har varit en accelererande utveckling i många europeiska länder, inte minst sedan IS utropade sitt kalifat sommaren 2014, vilket utgjort en ytterligare dragningskraft bland potentiella rekryter. Europeiska säkerhetstjänster ser heller inga tecken på att resandet avtar. För svensk del har det inneburit ett yrvaket uppvaknande. 

Ett ökat antal personer i våra städer som föraktar det västerländska samhället så mycket att de är beredda att strida och dö för dess absoluta motsats, en islamistisk dödskult i öknen i ett land de i regel saknar koppling till, har kommit att utgöra ett växande säkerhetsproblem. Ett tiotal återvändare har försökt att genomföra terrorattentat i Europa. Att även sympatisörer till IS väljer att inte resa utan att direkt begå attentat i sina hemländer likt gärningsmännen i Ottawa, Paris och Köpenhamn riskerar att utvecklas till en säkerhetsmässig mardröm.

Uppdrag Granskning (UG), som sändes i onsdags i förra veckan (18/2), är ett viktigt program som gav en för svensk publik unik inblick i en stridshärdad jihadists mindset, har sannolikt öppnat fler ögon för detta problem. Som UG illustrerade befinner sig Sverige i den bisarra situationen att svenska jihadister kan ansluta och strida för IS, återvända skadade och få skattefinansierad läkarvård, för att sedan återvända med nya krafter utan att ha brutit mot en enda svensk lag. Den påbörjade översynen av lagstiftningen är således välkommen.

Vid sidan av Säkerhetspolisen har svenska kommuner inte erbjudit mycket stöd i det förebyggande arbetet. Det kommer förhoppningsvis att förändras, i exempelvis Angered hör oroliga anhöriga löpande av sig vilket leder till konkreta fall att jobba med. Flera av dessa personer är mer välintegrerade och träffas inte av det vanliga trygghetsarbetet. Anhörigas rop på hjälp är således ett viktigt steg för att kunna fånga upp individer vilka annars gått under radarn. Det finns också indikationer på att radikaliseringsprocessen påbörjas allt yngre i åldrarna, det gör att det är särskilt viktigt att fånga upp de berörda personerna i ett tidigt skede innan fanatismen blir lika stark som i fallet med ”Adam” i onsdagens program. 

En viktig lärdom från avhopparverksamheten hos Exit i Tyskland är att inkludera ideologin och de religiösa dimensionerna i arbetet. Det räcker inte med att arbeta för integration och mot utanförskap utan det är framförallt idéerna som legitimerar våldet. Utanförskap kan göra en person mer mottaglig för extremism, men det är inte problemets kärna. ”Adam” utgör ett bra exempel på det, välintegrerad och med alla möjligheter att lyckas i det svenska samhället valde han ändå IS framför ett liv i Sverige.

Muslimska ledare och församlingar har också en viktig roll att spela. Det finns goda exempel på det, men mycket vore vunnet om fler engagerade sig i det arbetet. Sådana uppmaningar handlar inte om kollektiv skuldbeläggning utan om att de parter med potential att vara en viktig aktör för att förhindra den nuvarande utvecklingen agerar för samhällets säkerhet och mot polarisering. 

För de svenska kommuner som vill inleda ett förebyggande arbete mot våldsbejakande islamistisk extremism finns viktiga kunskaper och erfarenheter i exempelvis Angered att lära av. Utanför Sveriges gränser finns ett flertal goda exempel på förebyggande arbete, inte minst i vårt grannland Danmark. En sammanfattning av dessa kan hittas i den rapport vi överlämnade i maj 2013 som en del i regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism. På EU-nivå finns även Radicalization Awareness Network, ett nätverk för akademiker och praktiker som bland annat listat samtliga förebyggande åtgärder på detta tema inom EU.

Svenska kommuner behöver således inte uppfinna hjulet på nytt, erfarenheter och kunskaper finns för de som vill påbörja ett sådant arbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.