Nätläkare

Inte en skattekrona till nätläkarbolagen

Nätläkarna får sänkt ersättning från 650 kronor till 500 kronor. Det beslutade SKL i förra veckan. Ett välkommet beslut men långt ifrån tillräckligt. De vinstdrivande nätläkarbolagen tar resurser från primärvården, ställer fel diagnoser och skriver ut antibiotika i onödan, skriver Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson i Region Stockholm.

De borgerliga partierna i Stockholmsregionen har varit mot en sänkt ersättning. I sin digitaliseringshybris håller de hellre vårdbolag bakom ryggen än att följa hälso- och sjukvårdslagen. 

Det handlar inte om huruvida vi välkomnar digitala förbättringar eller nya arbetssätt i vården. Det handlar om hur vi politiskt ska prioritera våra gemensamma resurser till hälso- och sjukvården. Vi har alla sett de stora problem som finns med stängda vårdplatser, personalbrist och långa väntetider. 

I områden med störst ohälsa fungerar det sämst med fast läkarkontakt och väntetider. Att styra våra resurser rätt är viktigare än någonsin. I det dagliga vårdarbetet känner alla som möter patienter igen sig i att man måste prioritera. Vem är sjukast? Vem behöver opereras först? Vilka symtom är mer allvarliga än andra? I styrningen av hälso- och sjukvården råder en total brist på prioriteringar.

Sedan de digitala nätläkarbolagen har stormat in med aggressiv marknadsföring som uppmuntrar oss att söka vård för i princip allt, så har kostnaderna till denna bransch eskalerat kraftigt. De som söker vård via appar är medelålders friska storstadsbor främst i Stockholm. Det är inte de sjukaste med långa avstånd till vårdcentralen. 

Det finns inga tecken på att den övriga vården har blivit avlastad. Nätläkarbolagen hänvisar vidare allt som kräver mer handfasta åtgärder till den ordinarie vården. Det finns tydliga tecken på att nätläkarbolagen har drivit på antibiotikaförskrivningen. 

Region Jönköpings län har granskat Kry och Min Doktor. Kry har ställt felaktig diagnos för lunginflammation i 26 av 40 granskade fall. Min doktor har ställt fel diagnos i 31 av 42 fall. Min doktor gav antibiotika till alla patienter med fel diagnos. Kry skrev ut antibiotika till 23 av 26 patienter som inte behövde det. Det ökar risken för antibiotikaresistens.

Det saknas forskning på diagnoser via digitala verktyg. Vi skulle inte tillåta att skattepengar gick till annan vård som saknar vetenskap och evidens. 

I stället behöver vi förstärka Vårdguiden 1177, vårdens viktigaste verktyg för att hänvisa patienter rätt. 1177 ska styras av det offentliga och det ska inte outsourcas. Vi har sett hur det har gått. När 1177 bedömer att en patient kan hanteras med videosamtal så kan Vårdguiden sköta det. De ska använda framgångsrika digitala arbetssätt som har stöd av forskning. Till exempel kan vårdcentraler följa upp sina diagnostiserade patienter. Redan i dag finns det psykoterapi och KBT online som har stöd av forskningen. Nätläkarbolagen håller inte på med forskning. 

Är det rimligt att det gemensamma ska lägga resurser på att man snabbt ska kunna konsultera en läkare via sin smartphone för att få ett utlåtande av sin förkylning, myggbett eller löss? Det kommer leda till att det finns betydligt mindre resurser kvar till de som är allvarligt sjuka.

Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är mycket tydlig. Den som har störst behov ska prioriteras. Hur bidrar nätläkarbolagen till detta? En rimlig konsekvens vore att ersättningen till nätläkarbolagen helt tas bort. Vår hälso- och sjukvårdspolitik finansieras och styrs offentligt därför det ska komma oss alla till del. Vården ska utgå från patientens behov, den finns inte till för att stötta vårdbolag. Den som vill anlita en nätläkare kan betala själv.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.