”Inkludering stärker den lokala demokratin”

Årets Almedalsvecka har ett stort fokus på migration. Ett exempel på detta är vårt seminarium ”10 ways to create a more inclusive city for refugees – Innovations from Sweden, Kenya and Uganda”. Kenya och Uganda har likt Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal migranter. Lokalstyret i dessa länder möter liknande utmaningar som svenska kommuner i att inkludera migranter i beslutsfattandet. Vi har mycket att lära oss av hur dessa länder agerat och lyckats inkludera migranter i beslutsfattandet och på arbetsmarknaden, trots mindre ekonomiska resurser. 

Det globala perspektivet missas ofta i den svenska migrationsdebatten. Samtidigt som det ofta pratas om att vi i Europa upplever en flyktingkris är det viktigt att komma ihåg att migrationen till länder i globala syd långt överstiger den till länder i väst. Under de senaste åren har länder i Europa totalt tagit emot cirka 1,3 miljoner människor på flykt. Motsvarande siffra för länder söder om Sahara är 4,4 miljoner. När det kommer till inkludering politiskt och på arbetsmarknaden görs också mycket på ett bra sätt i dessa länder.

I Uganda, ett land med små ekonomiska resurser, ges nyanlända möjlighet att arbeta från dag ett. Där kan migranter starta egna företag och barn ges möjlighet att gå i skolan. Här har svenska kommuner och landsting mycket att lära.

För att öka förståelsen kring hur dessa metoder kan användas i en svensk kontext krävs ett globalt engagemang på lokal nivå. Att arbeta internationellt är ett sätt för svenska kommuner att skaffa sig perspektiv, knyta nya kontakter och dra lärdomar för att förbättra arbetet med inkludering på den lokala nivån och göra demokratin mer representativ.

Enligt Delegationen för migrationsstudier är det politiska deltagandet i Sverige generellt sett lägre bland personer med utländsk bakgrund än övriga medborgare på både nationell och lokal nivå. Antalet politiker med utländsk bakgrund motsvarar långt ifrån de drygt 21 procent av Sveriges befolkning med utländsk bakgrund. Följden av denna underrepresentation blir att utanförskapet ökar och motsättningar mellan grupper riskerar att förstärkas. Vi måste se inkludering av migranter som en möjlighet istället för ett problem. 

En central del av de av FN antagna globala målen för hållbar utveckling är mantrat att ingen ska lämnas efter. Sverige har, i en nyligen genomförd analys av OECD-länderna, lyfts fram som ett av de länder som har bäst förutsättningar att uppnå hållbarhetsmålen. Till stor del beror detta på det arbete som läggs ner på lokal nivå av de svenska kommunerna och landstingen. Mycket kan samtidigt göras bättre.

I en nyligen släppt rapport av ger SKL 65 konkreta förslag till regeringen på hur nyanlända bättre kan integreras och inkluderas i det svenska samhället. Rapporten nämner uttryckligen att förbättringspotential finns gällande kommuners arbete med främjande av inkludering och motverkande av polarisering. För att uppnå detta krävs ett ökat globalt perspektiv. Kommuner måste integreras i den globala världen för att kunna omhänderta migrationen på ett konstruktivt sätt.

Det finns en stor kapacitetsutmaning för att lokala aktörer runt om i världen ska ha rätt förutsättningar för att kunna bidra till att målen uppnås. Partnerskap är ett sätt. De verktyg som ICLD har genom de Sidafinainsierade kommunala partnerskapsprogrammet är en utmärkt start för ömsesidigt erfarenhetsutbyte för att utveckla lokal demokrati. Kommuner, landsting och andra lokala aktörer kommer spela viktiga roller för konkret ansvar och praktiskt genomförande av den globala agendan.

Svenska kommuner, regioner och landsting måste vända blicken mot omvärlden och ytterligare synliggöra behovet av ökad inkludering av migranter. Lösningar på utmaningar som svenska kommuner möter finns ofta i andra länder. Internationellt samarbete leder till ett kunskapsutbyte som gynnar den lokala demokratiutvecklingen. För att uppnå Agenda 2030 krävs ett aktivt och målmedvetet arbete för inkludering på den lokala nivån.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.