Debatt
Vårdbemanning
7 november 2016 kl 11:41

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Inhyrd personal i vården minskar pressen

Vi beklagar det av landstingen och regionerna nyligen fattade beslutet att minska inhyrningen av personal inom vården. Läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag bidrar till minskad press och därmed bättre arbetsförhållanden för den direktanställda personalen.

Det här är en opinionstext

Med beslutet säger man nej till kompetent personal som gärna arbetar inom sitt yrke, men har sökt sig till en annan arbetsgivare. Man säger också nej till möjligheten att avlasta befintlig personal, sätta in extra resurser vid arbetstoppar och tillgodose behovet av kompetens på arbetsplatsen. Se hellre bemanningsföretagen som en del av personalstrategin för kostnadskontroll och patientsäkerhet.

Vi har tittat närmare på landstinget i Västernorrland. Total kostnad för resurspersonal i Västernorrland 2015 var drygt 223 miljoner kronor. Inom upphandlade ramavtal fakturerades drygt 118 miljoner kronor. Nästan lika mycket – knappt 105 miljoner kronor – köptes utan upphandling.

Ser situationen i övriga Sverige ut som hos landstinget i Västernorrland förstår vi att såväl politiker som tjänstemän är bekymrade. Faktureringen inom ramavtalen har ökat med 15 procent mellan 2013-2015. Under samma period har faktureringen utanför de upphandlade avtalen ökat med 131 procent.

En typisk dag arbetar 949 resursläkare hos olika vårdgivare i Sverige. I genomsnitt träffar dessa läkare 12 patienter, vilket innebär att över 11 000 patienter får träffa en läkare, varje dag (Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning, 2013). De bemanningsanställda utgör en mycket liten andel av den totala vårdpersonalen. Inhyrning som andel av vårdens totalkostnad är 0,7 procent. 

Resursläkaren och -sjuksköterskan avlastar och tillhandahåller kompetens på arbetsplatsen och jobbar där det saknas andra alternativ, framför allt i glesbygden. Kompetens som är nödvändig för att operationer ska kunna utföras, köer kortas och vårdcentraler kunna hållas öppna.

Läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag bidrar till minskad press och därmed bättre arbetsförhållanden för den direktanställda personalen. Alternativet till vårdbemanning är ofta att befintlig personal jobbar övertid, eller att vården begränsas eller inte fungerar alls. Att låta befintlig personal jobba övertid kan dessutom vara riskabelt och patientsäkerheten äventyras. 

Alla arbetsgivare har olika skäl till sin inhyrning. Det kan vara kort- eller långsiktiga behov på grund av tillfällig eller längre frånvaro bland den befintliga personalen, svårigheter att rekrytera till glesbygden, tillfälliga behov som till exempel specialistkompetens eller behov av att snabbt öka volymen i verksamheten. Alternativet är ofta ingen vård, eller att skickas till annan ort, vilket för till exempel äldre personer nästan alltid är ett sämre alternativ. Det är kostsamt för individ och i förlängningen samhället.

Hälften av kostnaderna för inhyrd resurspersonal ligger alltså utanför ramavtalen i Västernorrlands landsting. Vi tycker också att det är ett problem. Branschorganisationen Bemanningsföretagen har länge sträckt ut handen för samarbete med SKL för förbättrade upphandlingar inom vårdområdet. Vi har betonat behovet av att verka för en större efterlevnad av ramavtal och för uppföljning av leverantörer.

Att formulera sig kring kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet i upphandlingarna är nyckel till framgång för såväl beställare som utförare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.