Pisa

Inget Pisa-lyft utan kommunalt engagemang

Svenska elevers framgång i Pisa-rapporten beskrevs i medierna som ett resultat av statliga insatser. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan?

Vi är många runt om i Sverige som gläds åt de senaste internationella mätningarna som visar att resultaten i skolan går framåt. Äntligen får alla de som jobbar i och med skolan – och förstås alla elever – kvitto på att deras ansträngningar ger effekt.

Men en sak i den efterföljande debatten förundrar oss. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan? 

I nyhetsflödet citerades fackliga organisationer, nuvarande och tidigare ministrar, rikspolitiker och myndigheter. Men knappt alls de som ansvarar för skolan – det var som att kommunerna inte fanns.

När landets 20 största ledarsidor kommenterar Pisa-rapporten beskrivs framgång, utöver lärarnas prestationer, som ett resultat av statliga insatser. Vid de fyra tillfällen som den lokala nivån nämns, kopplas det till brister.

Självklart är duktiga lärare avgörande för elevernas resultat. Och självklart spelar staten och dess myndigheter en viktig roll. Men det är också avgörande med det kommunala ansvaret och engagemanget.

Den lokala nivån av politiker, skolchefer och rektorer är de som ofta inte syns men som behövs för att samordna och skapa förutsättningar för en bra skola. Det är skolförvaltningen som tar in uppgifter från rektor och lärare för att få den samlade bilden av vilka insatser som behöver fördelas på olika skolor i kommunen. Och det är lokalpolitikerna som prioriterar resurser utifrån det underlag de får från sin förvaltning. 

Utan engagerade skolpolitiker och kompetenta tjänstemän i kommunen skulle verksamheten i skolan inte fungera. De har ett stort ansvar, såväl för framgång som för att hantera brister. Från flera studier vet vi vilken viktig roll lokala politiker, skolförvaltning och skolledare har för att resultaten i skolan kan förbättras. 

Den lokala nivån skapar förutsättningar såväl för arbetet i vardagen som för att egna eller statliga satsningar som Matematiklyftet kan lyckas i praktiken. Vad som sällan eller aldrig når rubrikerna är det ständigt långsiktiga kvalitetsarbetet för ökat lärande på tusentals skolenheter ute i landet. Huvudmän, rektorer och lärare lägger tillsammans mycket arbete på att utveckla en verksamhet som ger eleverna bästa möjliga stöd. 

Parallellt med det vardagliga arbetet driver landets kommuner tillsammans med SKL också egna satsningar. Ett exempel är SKL:s matematiksatsning där ett 80-tal kommuner under flera år framgångsrikt arbetat för att förbättra skolans ledning och styrning. Det handlar om samarbete och dialog mellan lokalpolitiker, skolchef, rektor och lärare. 

Den färska Pisa-mätningen visade tyvärr inte bara positiva resultat. En oroväckande utveckling, både i Sverige och i andra länder, är de ökande skillnaderna mellan elever. Skolan kan göra mycket men inte kompensera för allt. Till exempel spelar också boendesegregationen in. 

För att skolan och det omgivande samhället tillsammans ska klara de stora utmaningarna att erbjuda likvärdig utbildning och vässa alla elevers resultat, så behöver vi skickliga lärare, ansvarstagande skolledningar, engagerade lokalpolitiker och förstås ett övergripande statligt intresse. Låt oss alla samverka för elevernas bästa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.