Debatt
Matematik
17 augusti 2017 kl 09:50

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Ingen lag i världen kan få alla att lyckas i skolan”

Gustav Fridolins lagförslag om en läsa-skriva-räknagaranti bygger på ett tankefel. Det kommer alltid finnas elever som saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan, även med goda insatser. Staten bör till exempel i stället finansiera det specialpedagogiska stödet i skolan. 

Det här är en opinionstext

Arne Engström
docent i matematikdidaktik, forskar om låga prestationer i matematik.

Utbildningsministern lägger i dag torsdag fram en lagrådsremiss som ska garantera att alla elever verkligen lär sig att läsa, skriva och räkna. Tankefiguren bakom lagförslaget är att genom tidiga upptäckter och insatser av hög kvalitet kan svaga elever komma ikapp sina normalpresterande klasskamrater och misslyckanden i skolan förhindras. I förstone ter sig tanken klok, men den bygger på ett tankefel.

Låt mig ta ett exempel från mitt eget forskningsområde låga prestationer i matematik. Det är lätt att identifiera elever som uppvisar en svag matematikutveckling. Skillnaden mellan svaga och goda räknare ökar under skolåren. De elever som kommer att lämna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik kan upptäckas redan under de första skolåren. Låt oss inse att det alltid kommer att finnas elever som kanske saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan, även med goda insatser. Ingen lagstiftning i världen kan garantera att alla elever lyckas.

Låt mig understryka att vi har en mycket framsynt skollagstiftning i vårt land. Elever som har svårigheter att nå kunskapskraven har rätt till särskilt stöd – utan undantag. I de flesta länder behöver elever få en diagnos för att de ska få rätt till specialundervisning. Det leder till ett felaktigt fokus på diagnoser och sjukdomar i stället för på pedagogiska insatser. Låt oss värna den nuvarande lagstiftningen. När det gäller elever i behov av särskilt stöd finns många problem. Här några av dem:

Finansieringen – eleverna identifieras vanligtvis tidigt, men får trots detta inte särskilt stöd. Det handlar om bristande resurser på skolnivå och kompetensbrist.

Beslutstödet till skolorna – metodutvecklingen av särskilda stöd till exempel i matematik är gravt eftersatt. Ingen vet vilka insatser som faktiskt fungerar. Ansvariga skolmyndigheter saknar kompetens på området. Informationen som ges handlar vanligtvis om formerna för insatser, inte om innehållet. Skolor som söker efter evidensbaserade program för insatser för elever med låga prestationer i matematik får leta förgäves.

Lärarutbildningarna – har sedan länge slutat intressera sig för metodfrågor, i stället handlar mycket av utbildningen om ideologiska perspektiv och de ”rätta” teorierna.

Den didaktiska forskningen är huvudsakligen anekdotisk till sin karaktär, saknar förmåga att bygga vidare på tidigare forskning och intresserar sig inte särskilt mycket för elever i svårigheter.

Den specialpedagogiska forskningen har länge varit upptagen av teoretiska perspektiv och ideologiska ansatser. Effektstudier av interventionsprogram eller metodutveckling saknas nästan helt.

Inget av problemen löses med en åtgärdsgaranti. I stället borde våra politiker låta staten finansiera det specialpedagogiska stödet i skolan. Lärarutbildningarna bör ges ett särskilt uppdrag att ta fram och undervisa om evidensbaserade metoder och program för elever med låga prestationer.

Elever med mycket låga prestationer utgörs i huvudsak av elever med svag teoretisk begåvning, en mycket försummad grupp i skolan. En fungerande strategi för dessa elever är att de pedagogiska målen som sätts upp ska utgå från deras förutsättningar och möjligheter att nå målen, inte från en normrelaterad kravnivå. Eleverna ska inte jämföras med andra elever i klassen, utan målen ska sättas utifrån deras möjlighet att nå dem. Även svagt begåvade elever har möjlighet att utvecklas och lyckas efter sina förutsättningar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 augusti 2017 kl 09:50
Uppdaterad: 17 augusti 2017 kl 15:18

Skribent

Arne Engström
docent i matematikdidaktik, forskar om låga prestationer i matematik.