Debatt
Trygghet
26 augusti 2019 kl 19:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Ingen dömd idrottsledare ska kunna dölja sitt brott

Barn och ungdomar ska kunna idrotta i trygga miljöer utan att utsättas för övergrepp. Men Riksidrottsförbundets policy för bakgrundskontroller av barn- och ungdomsledare har tydliga brister. Kravet på utdrag från belastningsregistret bör ersättas eller kompletteras med en sökning i en rättsdatabas, skriver styrelseordföranden i Verifiera AB Magnus Gröndal. 

Det här är en opinionstext

Magnus Gröndal
styrelseordförande i Verifiera AB

”Hur kan vi garantera att de vuxna som tar hand om andras barn är lämpliga för uppgiften?” Frågan ställdes nyligen i SVT:s Uppdrag Granskning. Bakgrunden var att man i programmet avslöjade hur en person som tidigare dömts för sexualbrott mot barn kunnat arbeta vidare som ledare för barn och ungdomar inom idrottsrörelsen. Detta är långt ifrån det första – och dessvärre inte det sista – avslöjandet i sitt slag.

Riksidrottsförbundet har under senare år vidtagit åtgärder och skrivit en policy om hur man ska genomföra bakgrundskontroller av personer som ska arbeta med barn och ungdomar inom idrotten. Bland annat finns numera ett krav på utdrag från polisens belastningsregister. Dessvärre räcker inte detta.

Falska utdrag ur belastningsregistret går enkelt att köpa på internet eller att tillverka själv. Uppgifterna kan dessutom vara inaktuella eftersom de tillåts vara upp till ett år gamla.

Det enda säkra sättet att utföra en bakgrundkontroll på är att göra en sökning i en rättsdatabas. De ger direktåtkomst till alla dagsaktuella domar från alla svenska domstolar. Ingen möjlighet ges då för den aktuella personen att skicka falska handlingar eller att utnyttja inaktuella uppgifter från belastningsregistret.

Ett utdrag ur belastningsregistret är dessutom begränsat till ett mindre antal grova brott. Misshandel av normalgraden, rattonykterhet och stöld är exempel på brott som inte framkommer via det begränsade registerutdraget som används för personer som ska arbeta med barn och ungdomar. Även om dessa former av brottslighet i vissa sammanhang kan vara relevant att känna till. Om man gör en kontroll i en rättsdatabas så får man tillgång till alla domar och kan därmed göra en egen kvalificerad bedömning utifrån de rådande omständigheterna om en person är lämpad eller inte för ett ledaruppdrag.

I Uppdrag Granskning uttalade en representant för Riksidrottsförbundet att idrottsföreningarna årligen borde begära ett utdrag från belastningsregistret av sina ledare. Utöver de nämna bristerna med registerutdrag så skulle detta vara administrativt krångligt för föreningarna. I de flesta rättsdatabaser finns i stället en funktion så att man kan få en automatisk notering om en person döms för ett brott. Därmed så skulle en förening enkelt och snabbt bli informerade om ifall en ledare skulle visa sig vara olämplig.

Riksidrottsförbundets ambition, som den kommer till uttryck i policyn, är givetvis mycket god men det finns dessvärre tydliga brister. Som styrelseordförande i rättsdatabasföretaget Verifiera kan jag givetvis sägas ha ett personligt intresse i denna fråga, men jag råkar ha insikt i problematiken och är liksom många andra en pappa som vill att våra barn och ungdomar ska kunna idrotta i trygga miljöer utan att utsättas för övergrepp.

Mitt förslag är således att man ersätter kravet på utdrag från belastningsregistret i policyn – eller kompletterar det med – ett krav på eller åtminstone en rekommendation om en sökning i en rättsdatabas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 augusti 2019 kl 19:00
Uppdaterad: 26 augusti 2019 kl 18:58

Skribent

Magnus Gröndal
styrelseordförande i Verifiera AB