Debatt
Skolval
14 september 2015 kl 10:34

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Informera alla elever om möjligheten att välja

Att sätta etiketten svag på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter, svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, till Skolverkets Anna Ekström.

Det här är en opinionstext

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

REPLIK. Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, avslutar sin replik den 10 september på min debattartikel med följande ord: ”Alla barn i Sverige förtjänar en skola som ger dem bästa tänkbara kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det. ”

Jag instämmer helt i detta med tillägget att just därför är det viktigt att se till att alla barn och föräldrar får kunskap om att Sverige har ett skolval och att de kan välja. Här har Skolverket en väldigt viktig uppgift.

Vi vet att familjebakgrundens betydelse för elevernas resultat inte har ökat genom åren, det visar flera forskningsrapporter. Karin Edmark, Marcus Frölich och Verena Wondratchek konstaterat i sin artikel ”Det fria skolvalet – varken mirakelmedicin eller undergångsrecept” i Ekonomisk debatt nr 2 2015 att ”I den mån vi ser skillnader mellan eleverna, så tyder dessa på att det är elever från svagare familjebakgrund, till exempel där föräldrar har låga inkomster, som vinner mer på möjligheten att välja skola. ” 

De konstaterar också att ”..vi inte finner stöd för att någon grupp av elever har förlorat på möjligheten att välja skola.” Artikeln, som undersöker hur de skolvalsreformer som genomfördes i början av 1990-talet har påverkat elever med olika familjebakgrund, är mycket intressant. 

Anna Ekström nämner själv i sin replik att boendesegregationen är den största orsaken till skolsegregationen och att det är ett problem som berör många politikområden. Det är en viktig poäng. Ändå riktar hon sökljuset mot det fria skolvalet i strävan efter en likvärdig skola. 

En likvärdig skola handlar enligt läroplanen inte främst om jämnt blandade elever. Inte heller om att resultaten ska vara lika – även om det kan vara en effekt av likvärdighet. 

Skolverket skriver i sin ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011” bland annat följande; ” En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Detta är ett viktigt förtydligande av vad som menas med likvärdig skola. I den allmänna debatten sätts det oftast ett likhetstecken mellan likvärdig och lika. Men det är en felaktig tolkning, om man får tro Skolverket. 

Skolverkets definition innebär att skolvalet, med en mångfald av skolor, bidrar till målet en likvärdig skola. Frågan är om ett ”kontrollerat skolval”, som nu har förts fram i debatten, är förenligt med denna syn på vad en likvärdig skola är. 

Till slut, OECD understryker vikten av att ha höga förväntningar på alla elever i skolan. Att då, som nu föreslås, införa ett system som bygger på ingenjörstänk, där politiker/byråkrater sätter etiketten ”svag” på utpekade elever och på grundval av det sedan placera ut dem i olika skolor är ju verkligen att göra dessa barn en björntjänst. 

Om en utpekad elev placeras på en skola långt bort, en skola eleven själv eller föräldrarna alltså inte valt, hur kommer hen reagera då? Hur kommer hen att tas emot av andra elever? Tänk om den skolan inte är bra? 

För Friskolornas riksförbund är den naturliga slutsatsen av det faktum att inte alla väljer skola, att vi måste förse alla med relevant information om skolvalet och de olika alternativen som står till buds. Det fungerar redan i dag i flera kommuner, där det finns ett obligatoriskt skolval. 

Att vi i dag har grundskolor med fler sökande än det finns plats för är ett angenämt problem som vi behöver dra nytta av. 

Bra skolor ska uppmuntras att expandera sin verksamhet, och fler ska få möjlighet att välja dem och gå där, då minskar vi behovet av dåliga skolor. Med den debatt som vi har i dag, där friskolornas framtid och skolvalet ifrågasätts, så vågar inga friskolor expandera. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 14 september 2015 kl 10:34

Skribent

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund