Internet

Informationskunnighet – angeläget för alla

Mycket görs för att stärka människor som mediekonsumenter ute i landet, och under året ska vi besöka kommuner för att lyssna på elever, vuxna, äldre, politiker, företagsledare, beslutsfattare som jobbar med detta, skriver särskilde utredaren Carl Heath. 

“Ja skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå”, är titeln på en bok av Jack Werner. Kul titel kanske du tänker. Men den är på många sätt en viktig illustration över våra samtal på internet och i medier idag. Det kanske känns som en skitsak att falsk eller osaklig information delas i sociala medier, men i förlängningen kan det vara det som bidrar till att Sveriges rykte utomlands förändras till det sämre, att en oskyldig människa förlorar sitt arbete eller att politiska beslut grundas på fel underlag. Ett väl fungerande samtal människor emellan är nödvändigt för demokratin – för det behövs arenor för informationsinhämtning, diskussion och debatt där vi känner oss trygga att delta.

Digitaliseringen har skapat fantastiska möjligheter för människor att ta del av information och kommunicera uppfattningar, idéer och åsikter med varandra. Samtidigt har utvecklingen på senare år också tydliggjort att det finns baksidor i den digitala samtiden. Begrepp som desinformation, faktaresistens och falska nyheter har kommit att bli naturliga inslag. Det finns länder och aktörer som systematiskt sprider felaktig information om andra länder för att skapa oro och slå split mellan människor.

Varje dag får såväl barn och unga som politiker och journalister ta emot hat och hot på nätet. Så många som 35 procent av dagens unga (10–16 år) rapporterar att de har utsatts för nätkränkningar det senaste året, enligt organisationen Friends. Nationella Trygghetsundersökningen visar att var fjärde folkvald har utsatts för hot och hat, och många av dem rapporterar att de i någon form har censurerat sig själva och undvikit vissa frågor i sin politiska verksamhet. Liknande siffror gäller för journalister och andra opinionsbildare. Debattklimatet på sociala medier är stundtals mycket hårt.

Mycket talar för att ett hårdare klimat på nätet får konsekvenser också på andra håll. Kritik och hård debatt är nödvändiga inslag i varje demokratiskt samhälle. Men om vi hotar våra folkvalda, så kommer färre att vilja bli politiker. Om fler unga får ta emot taskiga kommentarer i sina sociala mediekanaler, så är det färre som kommer att våga säga vad de tycker. Ju mer falsk eller starkt vinklad information vi okritiskt sprider vidare desto större risk att vi får fel perspektiv på samhällsutvecklingen och att vi därför fattar fel beslut.

I förlängningen riskerar människors förtroende för samhällets institutioner att urholkas, liksom den för samhällets utveckling så viktiga mellanmänskliga tilliten. Brist på tillit i samhället riskerar att leda till att färre anmäler brott, färre personer går och röstar och färre väljer att aktivt delta i samhället för att göra det bättre.

I debatten om hur vi ska hantera den digitala samtidens utmaningar lyfts nu olika förslag på åtgärder, till exempel översyn av regelverk och krav på att de stora internetbolagen ska vidta mer kraftfulla åtgärder för att begränsa förekomsten av desinformation och näthat. Många pekar på att de rättsvårdande instanserna måste ta anmälningar om hot och hat i sociala medier på större allvar. Allt fler påtalar också vikten av åtgärder för att stärka medborgarnas kunskap och förmåga att hantera vardagen i en digital tid.

Regeringen har tillsatt kommittén “En nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet”, som jag har i uppdrag att leda. Mitt uppdrag är att till oktober 2020 genomföra en nationell satsning kring dessa frågor, med särskilt fokus på desinformation, propaganda och näthat. Det handlar om att stärka människors kunskaper kring hur dagens informations- och mediesamhälle fungerar, hur vi kan förhålla oss kritiska och vaksamma till information och innehåll vi möter och hur vi själva kan vara aktiva och bidra till att skapa och dela information med andra på ett tryggt och säkert sätt.

Vi vet att det idag görs mycket gott för att stärka människor som mediekonsumenter, av ett stort antal aktörer inom stat och kommuner, i civilsamhället, folkbildningen och mediesektorn. Vår kommitté har i uppdrag att sätta ljuset på allt det positiva som görs och att sprida de goda exemplen och metoderna till fler. Medie- och informationskunnighet måste i dagens informations- och mediesamhälle betraktas som en nödvändig kompetens för alla medborgare.

Under det närmaste året kommer vi bland annat att tillsammans med aktörer på området besöka ett antal av landets kommuner för att lyssna på människors berättelser, på elever, vuxna, äldre, politiker, företagsledare, beslutsfattare och många fler. Vi är många som vill se ett samhälle som står över desinformation, propaganda och näthat. Många bidrar redan med kraft och engagemang för att skapa ett bättre demokratiskt samtal. Och det är just precis den kraften som vi vill använda i vårt arbete om det demokratiska samtalet i en digital tid. Vi behöver tillsammans fundera över vad vi säger, vad vi delar, hur vi delar, vilka ord vi använder, vems ärenden vi går och vilka konsekvenser vårt beteende har. Våra handlingar spelar roll, såväl på arbetsplatsen, i skolan och på caféet som i digitala forum och kommentarsfält. Gemensamt kan vi tillsammans skapa ett gott demokratiskt samtal. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.