Regeringen har nu presenterat en proposition med flera tobaksförebyggande förslag, bland annat om rökfritt på uteserveringar. Vi har goda förhoppningar på att riksdagen ser vikten av förslagen för minskad tobaksanvändning och därmed skador.
Lagstiftning behövs – frivillighet fungerar inte.
Världshälsoorganisationen (WHO) bekräftar att ”det saknas gränsvärden där tobaksrök blir ofarlig. Miljötobaksrök är en luftförorening som orsakar allvarliga sjukdomar hos både barn och vuxna. Att införa 100 procent rökfria miljöer är det enda effektiva sättet att skydda befolkningen mot hälsofarliga effekter av passiv rökning”. Den internationella Tobakskonventionen, som Sverige skrivit under, rekommenderar nolltolerans. Erfarenheter från andra länder visar att rökfria miljöer medfört minskad rökning och ökat skydd mot passiv rökning.
Rökfria uteserveringar ger hälsovinster och är dessutom en arbetsmiljöfråga. Det svenska rökförbudet på restauranger (inomhus) 2005 fick snabbt positiva effekter på personalens hälsa. En svensk studie visade: redan efter fyra månader minskade luftvägssymtom kraftigt och på ett år halverades luftvägs- och slemhinnesymptom som fanns innan rökförbudet. Enligt en svensk pilotstudie från 2010 utsattes fem av sex anställda på uteserveringar i Stockholm för nikotin på, eller över, nivån som i flera studier bedömts hälsofarlig. De som idag jobbar i restaurangbranschen kan inte välja en rökfri miljö utan får acceptera passiv rökning under sin arbetsdag. Att införa rökfria uteserveringar innebär därför även att ta ansvar för restaurangpersonalens arbetsmiljö.
Förslaget säkerställer inte bara att personalen skyddas utan även att ingen annan ofrivilligt utsätts för passiv rökning på dessa platser. Tobaksrök når även i utomhusmiljö mycket hälsoskadliga nivåer beroende på koncentration av farliga partiklar och hur lång tid man utsätts. Forskning vid Stanforduniversitetet i Kalifornien visar att medan någon röker på en uteservering utsätts personer i närheten ofta för minst lika mycket farlig tobaksrök som om folk röker inne. Flera länder som infört rökfritt inomhus har därför även börjat införa rökfritt i vissa utemiljöer. Det är idag väl erkänt att tobaksrökning ökar risken för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen som astma och KOL. Att utsättas för passiv rökning utomhus innebär samma typ av hälsorisker, fast på lägre nivå.
Barn, unga och känsliga personer behöver särskilt skydd mot passiv rökning. Tobaksrök kan förvärra barns astma och orsaka allergi, ge försämrad lungfunktion, luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit) och öroninflammation. Barn kan även få skador som ökar risken för att som vuxen drabbas av flera sjukdomar Barn kan sällan själva bestämma var de ska vistas. Rökfria offentliga utomhusmiljöer kan även stödja dem som vill sluta röka. Många med astma och allergisjukdom får symtom av passiv rökning och har därför svårt att vistas i miljöer där andra röker. Tillgänglighet är en rättighet enligt FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.
En majoritet av befolkningen vill ha rökfritt i de utemiljöer som föreslås. En nationell opinionsundersökning av Demoskop på uppdrag av Cancerfonden januari 2018 visar att 85 procent av befolkningen är för rökfritt på de allmänna platser regeringen föreslår inklusive uteserveringar. Riksdagens mål att ingen skulle utsättas för påtvingad rök från 2014 har långt ifrån uppnåtts. Nu se vi fram emot att riksdagen säkerställer fler rökfria miljöer genom att rösta för regeringens proposition om rökfritt i vissa offentliga utemiljöer och på uteserveringar.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
