Framtidens kompetensförsörjning Hela debatten

Inför professionsprogram för lärare och skolledare!

Ett professionsprogram som tar hand om behoven av kompetens- och karriärutveckling och som bygger en stark kunskapsgrund kan vara just den nyckel Sverige i dag saknar för att stärka läraryrkets attraktivitet och utbildningssystemets kvalitet, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Socialdemokraterna har i dagarna via högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) ställt ut ett vallöfte om att inrätta professionsprogram för Sveriges lärare och skolledare. Det är ett mycket viktigt löfte som rätt förverkligat kan stärka lärares rätt till och tid för kontinuerlig kompetensutveckling under hela lärarkarriären, såväl som professionens inflytande över vad denna utveckling ska bestå av.

Idén om ett professionsprogram för förskollärare, lärare och skolledare togs fram av Skolkommissionen. Syftet är att skapa ett nationellt system som garanterar rätten till utveckling i yrket, tillvaratar kompetens och erfarenhet, samt erkänner förvärvad lärarskicklighet och beprövad erfarenhet – från examen till pension.

Under ett lärarliv behöver vi lärare kontinuerligt få vässa, fördjupa och bredda vår professionella kunskap. Det gör läraryrket mer attraktivt, bidrar till professionsutveckling och främjar kvaliteten i elevernas undervisning.

Men i dag är det många lärare som inte får delta i någon kvalificerad kompetensutveckling, som upplever karriärmöjligheterna som begränsade och vars kompetens inte får komma till sin rätt. Socialdemokraternas tydliga vallöfte är därför väldigt välkommet.

Tidigare har även andra politiska partier visat ett intresse för professionsprogram. Inte minst Liberalerna har tydligt aviserat i sin budget att de vill satsa på professionsprogram. Jag hoppas därför innerligt att det går att nå en bred överenskommelse om detta efter valet.

Ett professionsprogram kommer att vara gynnsamt för läraryrkets utveckling och attraktionskraft. Internationella förebilder i exempelvis Kanada och Skottland vittnar om goda erfarenheter.

Men om förslaget ska kunna bli verklighet måste lärare och skolledare ges rätt förutsättningar i form av tid och villkor för att delta. Lärare och skolledare måste vidare ha ett ägarskap över programmets innehåll. Programmet måste utformas av professionen för professionen och får inte toppstyras eller ses som en politisk "quick-fix" som kan införas från en dag till en annan. En förutsättning är också att staten bistår med tillräcklig finansiering.

Systemet måste få växa fram under flera år och utformas i nära dialog mellan oss yrkesverksamma lärare och skolledare respektive de lärosäten som bedriver lärarutbildning och forskning. De övningsskolor som i dag ombesörjer lärarstudenternas VFU bör utvecklas till kreativa forskningsmiljöer som bidrar till såväl lärarstudenternas utbildning som praktiknära forskning och fler forskande lärare. Ett rikt utbud av kurser och utbildningar är centralt, allt från behörighetsgivande kurser till fördjupningar och specialiseringar i ämnen, i didaktik och i utbildningsvetenskap.

De röster som varit kritiska, exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), borde tänka om. SKL, och även de fristående skolarbetsgivarna, borde inse vilket unikt läge vi har att tillsammans åstadkomma ett långsiktigt hållbart system för lärares och skolledares yrkesutveckling, i stället för tillfälliga lyft med kort finansieringstid.

Ett professionsprogram som tar hand om behoven av kompetens- och karriärutveckling och som bygger en stark kunskapsgrund kan vara just den nyckel Sverige i dag saknar för att stärka läraryrkets attraktivitet och utbildningssystemets kvalitet. Det finns med andra ord historiska möjligheter som politikerna inte får slarva bort efter valet på grund av partitaktiskt rävspel. I stället borde det här gå att enas om för att föra Sverige och svensk utbildning framåt!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.