Vinsttak i välfärden? Hela debatten

”Inför ny lag som gynnar demokratiska företag”

När regeringen i vår med stöd av Vänsterpartiet lägger fram ett förslag om vinstbegränsningar undantas verksamhet som drivs av kyrkor, föreningar och kooperativ. Det är alldeles utmärkt. Men det räcker inte med att undanta dessa verksamheter. De bör tvärtom stimuleras och ges fördelar. Ny lagstiftning krävs som ger tydliga fördelar till kooperativ och medarbetarägda företag, skriver styrelsen för Jämlikhetsfonden.

När stiftelsen Jämlikhetsfonden i år delar ut sitt Jämlikhetspris för tredje gången går det till medborgarkooperativet Offerdals Hälsocentral i Krokoms kommun i Jämtland. Offerdals Hälsocentral är ett lysande exempel på hur landsbygden kan gå före och visa på vägen mot en demokratisering av vårt samhälle.

När hälsocentralen var nedläggningshotad 1991 räddades den genom att ett personalkooperativ tog över. År 2010 med ny lagstiftning och nya villkor var verksamheten åter hotad. Då kallades hela bygden till stormöte och beslut togs att omvandla personalkooperativet till det medborgarkooperativ som har nästan 700 medlemmar och ett tjugotal anställda. Här finns distriktssköterskemottagning, mödra- och barnhälsovård, sjukgymnastik, rehabilitering, medicinsk fotvård och företagshälsovård. Tillgängligheten och kvaliteten i verksamheten är hög. Det är medborgarnas intressen som ska tjänas, inte några riskkapitalisters.

Exemplet Offerdals Hälsocentral visar på styrkan i demokratiskt ägande och demokratisk drift, men är inte unikt. I byn Edsele i Sollefteå kommun i Ångermanland har Thorsten Laxvik som får årets Hederspris, visat på möjligheten att på demokratisk och jämlik grund skapa organisationer och företag som kan bidra till en levande landsbygd. I Edsele är det invånarna själva som driver bensinmack, bibliotek, förskola, skola och restaurang. Med den ekonomiska föreningen Norrbete och slakteriet Rafnaslakt har man skapat en livskraftig produktion av högklassigt ekologiskt naturbeteskött.

Men ett grundläggande problem för alla dessa initiativ och verksamheter är det samhälle som ofta visat stort ointresse för verksamheter som inte passar in i de normala kommunala eller kommersiella mallarna. Internationellt sett är medarbetarägda och kooperativa företag få i Sverige. I södra Europa, men också i USA, England och Skottland är de betydligt fler. I Baskien i Spanien finns Mondragon, en federation av hundratals kooperativ med över 100 000 anställda.

I England har lagstiftningen anpassats och nationella program har utarbetats för att underlätta medarbetarägt företagande. I Skottland har en särskild modell för personalövertagande utarbetats. I Frankrike har de anställda förköpsrätt vid hot om nedläggning. I Italien har kooperativ en rad juridiska och skattemässiga fördelar.

Medarbetarägda och kooperativa företag blir allt fler och klarar sig bra i konkurrensen. Att flera av dessa initiativ kommer från landsbygden är säkert ingen tillfällighet. Landsbygden är generellt missgynnad genom högre kostnader och därför i högre grad beroende av medborgares engagemang för att få verksamheter att överleva och utvecklas. Det är nu hög tid att regeringen tar till sig dessa erfarenheter. Det räcker inte med en lagstiftning som är neutral utan vad som krävs är en lagstiftning som ger tydliga fördelar till kooperativ och medarbetarägda företag så att de kan verka på samma villkor som andra företag.

Vid sidan av ny lagstiftning krävs att finansieringen underlättas för dessa demokratiskt styrda företag. I pensionsfonderna finns en resurs, som i form av förmånliga lån, skulle kunna bidra till att fler sådana här företag skulle kunna skapas på landsbygden. Vad väntar vi på?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.