I dagsläget kan vi inte säkert konstatera vad som orsakade den katastrofala branden i London. En sak är dock säker: Flera skyddsbarriärer har fallerat. Och frågan man måste ställa sig är: Hur är det möjligt att det finns byggnader med så undermåligt brandskydd i ett så utvecklat land som Storbritannien 2017?
Oavsett vad som orsakat branden och den extremt snabba brandspridningen så kan man konstatera att det byggnadstekniska brandskyddet inte har funnits där det skulle. Det kan bero på flera saker: okunskap, slarv eller fusk. Med ett bra kontrollsystem hade bristerna upptäckts och kunnat rättas till. Men om man, som i Sverige, bara förlitar sig på byggherrens egenkontroll, så kan vitala brandskyddskrav förbises. Fusk kan passera obemärkt.
Om andra tekniska installationer, såsom el, vatten eller ventilation inte fungerar i en byggnad upptäcks det omedelbart. Om det inbyggda brandskyddet saknas vid inflyttning kommer ingen att upptäcka det förrän olyckan är framme och det brinner.
Att ha ett särskilt kontrollprogram för brandskydd är därför viktigt. I dag behandlas kontrollpunkterna för brandskydd på samma sätt som för de andra teknikgrenarna – i huvudsak genom egenkontroll.
Brandskyddsföreningen anser att kontrollerna för vitala brandtekniska åtgärder ska kontrolleras genom en oberoende tredjepartskontroll. Kontrollen ska utföras av förslagsvis en certifierad besiktningsman som varken varit med i projektering eller byggande. Ett sådant system finns idag för sprinkler- och brandlarminstallationer genom krav på leveransbesiktning.
Brandskyddsföreningen vill ha en utökad tredjepartskontroll för vitala delar som ventilationsbrandskydd, bärförmåga vid brand, brandcellsavskiljande konstruktioner, utrymning och brandskydd i fasader.
Det finns en stor okunskap om brandegenskaperna i olika byggmaterial. Materialutvecklingen går fort och innovationstakten för applikationer för dessa material är hisnande. Faran med denna utveckling är att alla risker inte hinner analyseras.
Branden i London visar tydligt på räddningstjänstens svårigheter att bekämpa bränder på hög höjd och svårigheten att utrymma alla boenden. Automatiskt sprinklersystem är en av de bästa brandskyddsåtgärderna som kan installeras. Eftersom höga byggnader har en komplex riskbild bör Boverket överväga krav på sprinklerskydd i sådana.
Varför kan då inte myndigheter såsom räddningstjänst och byggnadsnämnd ha ett utökat kontrollansvar? Projektering av brandskydd sker i dag genom ”förenklad dimensionering” vilket innebär att projektören följer de allmänna råden i Boverkets byggregler (BBR). Det finns också möjlighet för byggherrar och brandprojektörer att analytiskt dimensionera brandskyddet.
Vid analytisk dimensionering används avancerade beräkningsprogram där komplexa in- och utdata utgör grunden till vilket brandskydd som krävs. I vissa fall används även riskanalysmodeller för att klargöra kravnivån. Att kontrollera analytiska resonemang och komplexa lösningar kräver en stor kompetens och den kompetensen besitter varken räddningstjänster eller byggnadsnämnder.
Myndighetskontroller fungerade när regelverken, byggnaderna och byggmaterialen var enkla och överblickbara. Nu och i framtiden behöver vi ett nytt kontrollsystem och det måste regeringen ta initiativ till.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
