Möjligheterna att lära sig ett nytt språk försvåras om man har kort utbildningsbakgrund. Hälften av dagens deltagare i etableringen har högst förgymnasial utbildning och andelen av de arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden har ökat från 50 till 75 procent de senaste tio åren. Det är uppenbart att Sverige behöver nya reformer för att hantera situationen. Regeringen har nu äntligen tillsatt en utredning som ska lämna förslag innan nästa sommar. Vi välkomnar att Anna Ekström (S) äntligen hörsammar våra krav på att reformera SFI, men vill skicka med några viktiga utgångspunkter.
Drygt 150 000 elever läser svenska för invandrare (SFI). I flera kommuner är det kö till SFI, vilket drar ut på etableringstiden och skapar en skadlig passivisering. En tredjedel får sin utbildning utförd av någon annan än en kommunal anordnare. Vänsterpartiernas förslag om att begränsa företagsamheten i välfärden riskerar att slå undan benen för många av de SFI-anordnare som behövs runt om i landet.
Efterfrågan ökar i hög takt, men resurserna är ändliga och kvaliteten får inte bli lidande. Kommuner betalar idag för otillräcklig kvalitet i undervisningen, och behöver bli bättre på att mäta resultat och premiera skickliga utbildningsanordnare avsett driftsform. Därför föreslår vi följande:
- Inför en nationell och resultatbaserad SFI-peng. I dagsläget finns risken att utbildningsleverantörer, kommunala eller fristående, har incitament att behålla en elev i utbildning istället för att korta vägen till arbete. En modell kan vara ersättning per avklarad poäng med bonus för godkända resultat och att utbildningen lett till jobb. Det kräver att dagens system med deltagartimmar ersätts med poäng, likt annan vuxenutbildning. Det behövs mer svenskkunskap för varje skattekrona.
- Inför nationellt regelverk för kvalitetssäkring av utförare. En nationell lägstanivå för kvalitet som står under statlig tillsyn skulle säkra god kvalitet över hela landet. Kommunerna bör fortsatt ansvara för kö, peng och prioriteringar. I takt med att arbetsmarknadspolitiken i allt högre utsträckning blir ett kommunalt ansvar, är SFI ett centralt redskap i kommunernas verktygslåda mot utanförskap. Deltagare väljer mellan kvalitetssäkrade aktörer, kommunala eller fristående.
- Skärp kraven på motprestation på heltid för alla med bidrag. Etableringsinsatserna, där SFI är en del, ska vara på heltid. Den som slutfört etableringen, saknar arbete och fortfarande går SFI ska delta på heltid i aktiviteter. Dagens 15 timmar SFI per vecka är i många fall för lite. Alla som tar emot bidrag ska ha motprestationer på heltid, SFI eller andra aktiviteter.
- Bredda kravet på att delta i SFI till föräldralediga. Alliansregeringen begränsade retroaktiviteten i föräldraförsäkringen. Vi vill att retroaktiviteten tas bort helt. Samtidigt bör det bli möjligt att ställa krav på deltagande i SFI under tiden med föräldrapenning, särskilt för den som söker kompletterande bidrag från kommunerna.
- Jobb-bonus för anordnare som stöttar nyanlända till egen försörjning. SFI behöver ha fokus på varaktig etablering på arbetsmarknaden. Fristående aktörer tillhandahåller distans-SFI med god kvalitet, och flexibla lösningar gör att många kan delta i SFI parallellt med jobb. Det är en styrka som behöver värnas. Vi föreslår därför att en jobb-bonus införs, som premierar de utförare som stöttar sina deltagare till egen försörjning.
För många går för länge i SFI till för stora kostnader för skattebetalarna. Traditionella upphandlingar överklagas och skapar luckor och köer i tillgången. Ersättning till anordnare utgår från antalet i klassrummet, inte från resultaten i svenskinlärningen. Kraven på invandrare att lära sig svenska är för låga. Frågeställningarna för den nya utredaren är lika viktiga som de är många. Reformbehovet är uppenbart, och givet den lågkonjunktur Sverige står inför är det nödvändigt att få en handlingskraftig regering som tar tag i problemen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
