Mobbning

Inför ett trygghetslyft mot mobbning

Trygghetsarbetet i skolan är mer angeläget än någonsin. Vi vet att det blir svårare för nyanlända barn att klara skolan ju senare de börjar. Samtidigt löper just utlandsfödda barn och ungdomar tre gånger större risk att mobbas än sina svenskfödda jämnåriga, skriver Friends som efterfrågar ett trygghetslyft.

I våras lämnade 14 000 niondeklassare, 14,4 procent av avgångseleverna, grundskolan utan att ha gymnasiebehörighet, uppger Skolverket. Sett över tid är ökningen uppseendeväckande. 1998 var motsvarande siffra 8,6 procent. 

Det finns en djup tragik i detta, både på det personliga och på det samhälleliga planet. För vi vet att en avslutad gymnasieutbildning dramatiskt ökar ungdomars chans att i framtiden få arbete eller studera vidare. Utbildningsminister Gustav Fridolin sa i onsdags att utvecklingen är fruktansvärt allvarlig. Jag delar hans oro. 

Tittar man närmare på statistiken så ser man en specifik utmaning som gör trygghetsarbetet mer angeläget än någonsin. Vi vet att det blir svårare för nyanlända barn att klara skolan ju senare de börjar. Bara var fjärde av de utlandsfödda som började svensk skola i årskurs 6-9 når gymnasiebehörighet. Samtidigt löper just utlandsfödda barn och ungdomar tre gånger större risk att mobbas än sina svenskfödda jämnåriga, enligt en studie vid Göteborgs universitet. 

Vi på Stiftelsen Friends vill att regeringen tar intryck av ”Matematiklyftet” och inför ett nationellt trygghetslyft. Skollagen ställer höga krav på lärares skyldighet att gripa in vid misstänkt mobbning eller kränkning, men i de statliga riktlinjerna för lärarprogrammens utformning finns ingenting konkret om trygghetsfrågorna. Det enda rimliga hade varit att lärarna under utbildning och fortbildning får verktyg att hantera de situationer som lagen kräver att de tar tag i.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen satsningar på 200 miljoner per år för stärkt elevhälsa. Jag välkomnar det och hoppas att de skjuter till ytterligare resurser framöver. Skolan har visserligen mängder med utmaningar att ta tag i: Lärarbrist, försämrad likvärdighet och så vidare. Jag hävdar bestämt att en trygg skola blir en mer attraktiv arbetsplats för personalen, och att en säker skola ger även de mest utsatta och resurssvaga eleverna en bättre chans att lära sig. Ändå vet vi att två av tre skolor brister i arbetet med studiero och trygghet.

Man ska aldrig glömma att det är våra barns rättighet att inte utsättas för mobbning, kränkas eller diskrimineras i skolan. Barnen omfattas, precis som vuxna, av FN:s grundläggande mänskliga rättigheter. Sverige har också ratificerat FN:s barnkonvention. Vi får aldrig reducera de rättigheterna till en effektivitetsfråga. När jag läser Skolverkets betygsstatistik kan jag ändå inte låta bli att tänka: Arbetet för tryggare skolor kommer inte ensamt att höja de sjunkande studieresultaten. Men den som inte tror att ett bättre skolklimat skulle hjälpa oss på vägen får gärna räcka upp en hand och förklara hur de tänker. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.