Sjukvård

Indisk vårdinnovatör förebild för sjukvården

Innovatörer skapar ett stort mervärde i vården, visar exempel från Indien, Spanien och Australien. Men då krävs en öppenhet för nytänkande. Det är ett perspektiv som alltför ofta saknas i sjukvårdsdebatten, trots lyckade svenska exempel.

Tidningen Wall Street Journal beskriver indiern Devi Shetty som sjukvårdens Henry Ford. Devi, som genomförde Indiens första hjärtoperation på ett nyfött barn och dessutom behandlade Moder Teresa efter hennes hjärtattack, insåg tidigt att många indier inte hade råd med hjärtkirurgi. Patienterna försökte ofta inte ens pruta ned priset, utan gick hem när de hörde vad en operation skulle kosta. Då kom han på den enkla idén att effektivisera vården utifrån principen om stordriftsfördelar. År 2001 grundade Devi Shetty Narayana Hrudayalaya, ett specialistsjukhus utanför Bangalore där tusentals operationer genomförs per år. Bredvid den byggde han ett cancersjukhus och ett ögonsjukhus.

Förra året utnämnde tidningen Fast Company Narayana Hrudayalaya till ett av världens mest innovativa företag. Tack vare hög nivå av specialisering har prislappen för öppen hjärtkirurgi pressats ned till under 2 000 dollar. Kostnaden är enbart en tredjedel eller mindre jämfört med i andra delar av Indien. Detta trots att kvaliteten är så hög att också västerländska patienter söker sig dit. Landets innovationsråd slår fast att Narayana Hrudayalaya framgångsrikt realiserat konceptet med en ”hälsostad”, där stora specialistsjukhus drar nytta av fysisk närhet till varandra.

Devi Shetty är inte ensam. Runtom världen hyllas en rad olika entreprenörer för att i grunden ha förändrat vården. De tre svenska vårdentreprenörerna Hans Billing, David Bäckström och Henrik Agrell grundade exempelvis för drygt tio år sen företaget Telemedicine Clinic, i Spanien. Tanken är att erbjuda en rad sjukhus möjligheten att skicka ned sina röntgenbilder digitalt, för att snabbt få professionell hjälp med att tolka informationen. Redan år 2003 vann företaget priset E-Health Award från Europeiska kommissionen. Fyra år senare expanderade verksamheten till Australien. Tack vare tidsskillnaden kan de anställda i Australien tolka röntgenbilder medan läkarna i Europa sover. Det innovativa företagets tjänster efterfrågas i flera länder. Förra året skedde samverkan med en tredjedel av sjukhusen i Sverige.

Entreprenörer kan skapa ett stort mervärde i vården. Det menar bland annat Clayton Christensen, professor vid Harvard Business School. Under senare år har den världskända innovationsforskaren tillsammans med två läkare skrivit en bok om behovet med nytänkande i vården. Enligt författarna kan förändringar som högre grad av specialisering och större förlitan på ny informationsteknik markant förbättra vården. Men då krävs en öppenhet för nytänkande. Det är ett perspektiv som tyvärr saknas i den svenska debatten. Här ligger fokus snarare på att kraftigt reglera eller rentav förbjuda privat vård, trots att få med objektiva fakta kan argumentera för att de privata alternativen skulle vara sämre än de offentliga. Hur vi skapar innovativ förändring i de privata och offentliga vårdorganisationerna är den fråga som vi borde ställa, men som sällan ges utrymme.

Snart hålls socialdemokraternas partikongress. Det vore bra om man från talarstolen, bortom den ideologiska diskussionen, satte fokus på nytänkande inom vården. Visst kan innovationer i vården drivas fram också i offentlig verksamhet. Men onekligen spelar entreprenörer en nyckelroll för att lansera och sprida nytänkande lösningar. Är ståndpunkten att entreprenörskap är viktig i hela samhället, med undantag av just vården? Vill vi signalera att vårdens entreprenörer kan göra gott eller att vi ser dem som samhällsparasiter?

Under de kommande sju åren ska den indiske vårdentreprenören Devi Shetty, med utländska investeringar i ryggen, expandera sitt framgångskoncept till runtom Asien och Afrika. Målsättningen är att skapa hela 30 000 nya sjukbäddar. Om företaget lyckas skala upp sin förmåga att tillgängliggöra högkvalitativ vård till låg kostnad är det svårt att se utvecklingen som annat än välkommen. Borde inte också vi välkomna innovatörer, i privat såväl som offentlig vård, som verkar för förändring?

Fotnot: Skribenten är författare till den nyligen publicerade rapporten Den innovativa vården (Vinnova och SLL).

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.