Idrottsrörelsen gör skillnad i utsatta områden

Valet är över och nu försöker politiken komma överens om vilka som ska styra, både på riksplanet och runt om i våra kommuner. 

Men vardagen stannar inte för våra 20 000 idrottsföreningar och våra 650 000 ledare över hela landet. 2015 beslutade regeringen att tilldela idrotten 64 miljoner kronor årligen för satsningar för nyanlända. From 2017 får vi ytterligare 14 miljoner kronor årligen för att arbeta i segregerade områden. Sedan dess har mycket hänt. 

Under 2016 och 2017 anordnade idrottsrörelsen aktiviteter för ökad inkludering för nästan 790 000 deltagare i nästan samtliga av landets 290 kommuner. Men för oss är det här arbetet viktigare än en siffra. Vi möter människor som flytt från en outhärdlig situation i hemlandet, genomlevt en omänsklig flykt och i många fall hamnat ensamma i ett land med ett främmande språk, andra sociala koder, traditioner och nya vanor. Vi vill göra och gör skillnad för dessa människor. Inte för att idrott är lösningen på deras situation utan för att vi kan erbjuda en rolig och meningsfull sysselsättning, en hälsosam aktiv fritid, möjlighet till engagemang och en gemenskap i föreningen som en väg in i det svenska samhället.   

Oavsett vilka som kommer att styra Sverige måste de politiska partierna se vikten av vårt arbete med etablering och segregerade områden. Därför vill vi att: 
 
•    Den nya regeringen ska ge fortsatt ekonomiskt långsiktigt stöd för idrottsrörelsens arbete med etablering och segregerade områden.  

Vad skulle hända om idrotten inte fortsatte bidra i detta arbete? Erfarenheten från våra distrikt visar att arbetet nått bäst resultat där det funnits ett nära samarbete mellan föreningarna, distrikten och kommunerna, ofta i form av integrationsnätverk där exempelvis Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, näringslivet och andra ideella organisationer deltagit. Alla krafter måste samverka för att öppna så många dörrar som möjligt, men då måste också idrotten ges förutsättningar för att kunna finnas i hela landet och människor i de områden där vi verkar måste känna att vi kommer vara där nästa år och året därpå också. 

Vi har gjort mycket och fortsätter göra det varje dag. Men vi ser också en del utmaningar. Pojkar med utländsk bakgrund tränar och tävlar i nästan lika stor utsträckning som killar med svensk bakgrund men tjejer med utländsk bakgrund gör det i betydligt mindre utsträckning och här måste vi bli bättre. Det kan finnas större eller mindre hinder för att börja idrotta och de hindren kan till exempel variera beroende på var du bor, vilka ekonomiska förutsättningar du har och hur nära du har till idrotten. Hindren är individuella och det är också en del i idrottens strategi att bli ännu bättre på att göra det enklare för alla att vara med, oavsett bakgrund och förutsättningar. 

Genom landets idrottsföreningar ger vi fler människor möjlighet att öka sin kunskap och bildning för sin personliga utveckling och delaktighet i samhället. Vår hemmaplan är klubbstugan, föreningslokalen och ute i spåret. Där möter vi dagligen många tusentals människor. Dessa individer får möjlighet att påverka sin livssituation, höja sin bildningsnivå och stärka sitt intresse och engagemang inom idrotten. Lärandet är en livslång process där varje individ startar utifrån de egna erfarenheterna och förutsättningarna. I mötet med varandra bidrar vi till att göra Sverige starkare. Låt oss göra detta långsiktigt. 
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.