Funktionsnedsättning

I Stockholm får inte alla elever samma chanser

I dag kan inte Stockholms stad garantera att barn med en funktionsnedsättning ges likvärdiga möjligheter till en bra skolgång. När elever med funktionsnedsättning konsekvent ges sämre förutsättningar än andra är det inte annat än diskriminering. 

Är skolan i Stockholms stad likvärdig för alla elever och får även den stora grupp elever som har en funktionsnedsättning den skolgång de har rätt till? En rapport från Ramboll Management Consulting, framtagen på uppdrag av HSO Stockholms stad, visar med stor tydlighet att så inte är fallet. Rapporten konstaterar brister i den fysiska och pedagogiska lärmiljön och att skolornas olika förutsättningar påverkar de stödinsatser som ges. Det rimmar illa med stadens ambitioner kring arbetet med barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Idag kan inte Stockholms stad garantera att barn med en funktionsnedsättning ges likvärdiga möjligheter till en bra skolgång. Närmare 15 procent av stadens elever riskerar därmed att lämnas mer eller mindre vind för våg. Vår huvudstad skulle kunna bli ett föredöme för andra kommuner, men då krävs både kunskap och ett tydligt politiskt engagemang inom skolområdet. Något som saknas idag. 

Rapporten gör en genomlysning av hur Stockholms stad arbetar med att säkerställa rätten till en likvärdig skola för alla. Den visar på stora olikheter mellan skolorna när det gäller hur elevers behov ska utredas och tillgodoses. Staden brister också i sitt arbete med att följa upp att särskilt stöd används på rätt sätt. Föräldrars kunskap, möjlighet att engagera sig och olika socioekonomiska faktorer får stor betydelse för hur eller om elever får sina rättigheter tillgodosedda.

Stockholms stad behöver se problemen och de konsekvenser det för med sig. Barnets bästa måste komma i första rummet. Skollagstiftningen är tydlig i att barn ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt och att elever med särskilda behov ska kunna ges ett kompensatoriskt stöd. Trots det menar både lärare och föräldrar att barnen inte ges stöd om skolan saknar resurser. Det är stadens ansvar att säkerställa att barnens behov sätts främst och att inget barn faller mellan stolarna på grund av brister i stödsystemet. 

Staden behöver mer djupgående kunskap om hur elever med funktionsnedsättning själva upplever sin skolgång. Utan kunskap om hur elever mår, presterar, får tillgång till stöd, upplever trygghet och studiero kommer det att bli omöjligt att vidta rätt åtgärder.

När elever med en funktionsnedsättning konsekvent ges sämre förutsättningar än andra elever är det diskriminering. Det medför även allvarligt försämrade framtidsmöjligheter och är en av orsakerna till den psykiska ohälsa som är mycket vanlig bland elever med funktionsnedsättning. Rapporten visar också att eleverna inte är de enda som drabbas. Föräldrar och anhöriga får ofta dra ett mycket tungt lass då skolor brister i tillgänglighet eller inte ger det stöd som skollagen garanterar men som staden, enligt HSOs rapport, inte tillhandahåller.

Stockholms stad har höga ambitioner kring delaktighet och mänskliga rättigheter i styrande dokument. Vi hoppas att de politiker som inom kort tillträder sina poster för den nya mandatperioden, i såväl Stockholm som i resten av landet, går från ord till handling. Alla elever – oavsett funktionsförmåga – ska ha rätt till en likvärdig skolgång i en tillgänglig lärmiljö.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.