Hyrorna redan för höga för många, M

REPLIK Sverige behöver en långsiktig bostadspolitik” skriver Moderaternas Eva Thalén Finné och Linda Jonsson i debattartikeln. Där är vi eniga. Sverige behöver dessutom få till en bred överenskommelse kring frågorna där utgångspunkten är att alla ska ha rätt till en god bostad oavsett upplåtelseform. Därför välkomnar vi Moderaternas ambition att diskutera en mer långsiktigt hållbar bostadspolitik.

Det finns en rad frågetecken om dagens regler kring riksintressen och där delar vi Moderaternas syn. Det är till exempel inte rimligt att bedömningarna blir så olika beroende på vilken länsstyrelse som fattar beslutet.

Det finns också svagheter med dagens planprocess. Den största är kanske att många kommuner tillåts komma undan med att inte använda lagstiftningen på bästa sätt. För det går att bygga om den politiska viljan finns, det visar inte minst utvecklingen i Örebro, Helsingborg och Uppsala.

Och kommunerna är nyckeln. De behöver tillgängliggöra mark och ha hög planberedskap för att utarbeta detaljplaner som möjliggör fler bostäder. Det kräver en aktiv markpolitik som ger förutsättningar för fler byggföretag att bygga hyresrätter. De kommuner som är särskilt framgångsrika använder sina allmännyttor för nyproduktion.

Ytterligare en faktor som har betydelse för byggtakten är den ekonomiska obalans som råder mellan olika boendeformer. Hyresrätten har gång på gång konstaterats vara dyrast av alla upplåtelseformer. Dagens ekonomiska system där det ägda boendet gynnas på bekostnad av det hyrda, en bild de flesta politiker och analytiker delar, är inte ett resultat av en neutral bostadspolitik. Tvärtom. Istället är det en konsekvens av politiskt beslutade förändringar.

På senare år har byggandet av bostadslägenheter ökat rejält i Sverige och just nu byggs det nästan lika många lägenheter som under miljonprogramsåren. Det är hyresrätter och bostadsrätter som svarat för ökningen i lika hög grad, från en nivå på cirka 6 000 färdigställda lägenheter per år 2010 till cirka 13 000 per år 2015.

Trots den låga inflationen och de låga räntorna har inte de som investerar i nyproduktion i hyresrätt anpassat sina kalkyler utifrån det rådande ekonomiska läget - istället har hyresnivåerna i nyproduktionen stigit kraftigt de senaste åren.

Den genomsnittliga nivån för de presumerade hyrorna, som omfattar cirka 75 procent av all nyproduktion sedan 2007, har ökat med cirka 42 procent.

Hyrorna i nyproduktionen ligger därmed idag på hyresnivåer som inte längre kan efterfrågas av hushåll med normala inkomster. Statistik från SCB visar att 54 procent av hyreshushållen har idag inte möjlighet att efterfråga en genomsnittligt prissatt hyresrätt i nyproduktion på 60 kvadratmeter, utifrån förutsättningen att den boende inte vill lägga mer än 40 procent av sin inkomst på boendet.

Det ger naturligtvis i sig negativa konsekvenser för rörligheten. Trots det säger Moderaterna att de vill öka rörligheten ytterligare med hjälp av förändringar i hyressättningssystemet. Vi förstår inte riktigt på vilket sätt det skulle ge fler människor tak över huvudet, tvärtom.

Ökad tillgång till rimligt prissatta hyresrätter är den åtgärd som har allra bäst förutsättningar att bidra till både ökad rörlighet och bättre matchning på arbetsmarknaden. Politiken har ett ansvar att skapa förutsättningar för detta.

Den svenska modellen på bostadsmarknaden syftar till att ge människor konsumentskydd och valfrihet att välja mellan olika boendeformer. Ska den valfriheten vara verklig måste det råda likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan det ägda och det hyrda.

Det är därför dags för en bred skattereform för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar bostadspolitik. En bostadspolitik som bidrar till en samhällsutveckling där hemmet och konsumenten sätts i centrum. Vi är redo att ta vårt ansvar och fortsätta diskussionerna kring detta med både Moderaterna och övriga partier.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.