Debatt
Hyresförhandlingar
9 september 2016 kl 10:42

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Hyror på rimliga nivåer gynnar hela samhället

Det goda ekonomiska läge som gav rekordlåga hyreshöjningar inför i år håller i sig. Det finns alltså all anledning för fastighetsägare att hålla sina krav på hyreshöjningar på en låg nivå även nästa år, svarar Hyresgästföreningen.

Det här är en opinionstext

REPLIK När Tomas Ernhagen och Nathalie Brard, Fastighetsägarna, i debattartikeln Ny syn på hyror krävs om hyresrätten ska överleva skriver att hyresrätten är på reträtt undviker de att nämna grundläggande fakta om hyresmarknaden. Att bygga, äga och förvalta hyresfastigheter långsiktigt är mycket lönsamt. Statistik från IPD Svenskt bostadsindex visar att totalavkastningen för bostadsfastigheter under de senaste tolv åren legat på i genomsnitt 7,6 procent per år.

Enligt Svenska Bostadsfonden har bostadshyresfastigheter de senaste 25 åren haft 23 år med positiv avkastning, genomsnittlig årlig avkastning är 13,3 procent. Konstant höga nivåer som de flesta investerare bara kan drömma om.

Den svenska hyresmodellens långsiktighet ger förutsägbarhet för båda parter samt säker avkastning till fastighetsägare och trygghet för hyresgäster. Denna modell attraherar investerare och ger goda bostadsvillkor för konsumenterna.

Som Ernhagen och Brard skriver tuffar svensk ekonomi på. Det gör även vinsterna i fastighetssektorn. Artikelförfattarna lyckas inte förklara varför avkastningen ska öka ytterligare och varför hyresgäster, i förlängningen landets skattebetalare, ska stå för fastighetsägarnas ökade vinster. Dessutom är det så att längre hyresavtal på hyresmarknaden, som skribenterna kritiserar, är ett sätt för parterna att jobba med bland annat hyressättning och ombyggnader.

Nästan tre miljoner människor bor i hyresrätt i Sverige. Tillsammans betalar hyresgästerna över 100 miljarder i hyra varje år. Sex av tio personer som bor i hyresrätt är ensamstående vilket innebär att mer än varannan hyra som förhandlas bärs av en ensam inkomst.

En hyreshöjning på två procent innebär en intäktsförstärkning på 2,2 miljarder kronor för hyresvärdarna och en ökad kostnad för en hyresgäst på i snitt drygt tusen kronor på ett år. Två procents hyreshöjning urholkar hyresgästernas köpkraft med drygt två miljarder kronor. Att hyresutvecklingen hålls på rimliga nivåer har därför stor samhällsekonomisk betydelse. Vi är alla överens om att det är en risk för samhällsekonomin att allt för stor del av hushållens ekonomi binds till boendet, det gäller oavsett om man äger eller hyr sitt boende.

Det borde därför vara självklart att även fastighetsägarna vill vara med och ta ansvar, när vi nu gemensamt drar igång årets hyresförhandlingar.

Bostäder är inte som vilken vara som helst. Boendet har stor social och ekonomisk betydelse för människor, samhällsekonomin, arbetsmarknaden och näringslivet. Hyresrätten är en möjliggörare för både människors och samhällets utveckling.

Hyresrätten förtjänar ökad uppmärksamhet från politiken. Både kommuner och stat behöver agera för att hyresrätten ska få bättre ekonomiska villkor. Sammantaget subventionerar staten det ägda boendet med 35 miljarder kronor per år medan hyresrätten inte har något liknande stöd.

Tyvärr finns det fortfarande kommuner som snabbt vill kapitalisera på sina tillgångar och inte ser den långsiktiga vinsten av att ha en stark hyressektor. Om till exempel tidigare majoriteter i Stockholm inte hade ägnat sig åt ideologiskt motiverade ombildningar av allmännyttan hade läget sett annorlunda ut i dag.

Dagens system med gemensamt förhandlade hyror, som bygger på både bruksvärde och faktiska kostnader, balanserar fastighetsägarnas intresse av vinst med konsumenternas behov av långsiktighet och rimliga boendekostnader. Nu är det dags för politiken att göra sitt jobb och leverera goda förutsättningar för hyresrätten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.