Sjukvård

Hyrläkare räddar sjukvården

I dag saknas det 1 400 allmänspecialister i Sverige och det råder läkar- och sjuksköterskebrist inom åtskilliga landsting. I ett läge då alla krafter borde arbeta tillsammans för att stärka vården, väljer SKL istället att förvärra krisen genom att kräva mindre extrapersonal i sjukvården.

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) strategi från november 2012 om att ta bort hälften av all extra resurspersonal från bemanningsföretag till 2014 är en direkt fara för patienterna och för kvaliteten inom sjukvården. I flera regioner är personalbristen av en sådan storlek att en liten infektion bland personalen skapar kaos.

SKL har av flera anledningar hamnat snett. SKL gör misstaget att jämföra kostnaderna för inhyrd personal med om ingen personal hade funnits alls. Det rätta sättet måste vara att istället se vad det hade kostat att faktiskt anställa alla de läkare och sjuksköterskor som vården behöver. Ett exempel är Blekinge läns landsting där resurspersonal inom vården kostade 70 miljoner kronor förra året. Samtidigt hade landstinget behov av 100 läkare. Om landstinget hade lyckats anställa de 100 läkare man behövde hade det inneburit en kostnad som med råge skulle överskrida kostnaden för de resursläkare som använts.

Personalbristen inom vården är ett djupt och långsiktigt samhällsproblem och den ser inte ut att kunna åtgärdas inom överskådlig framtid. Enligt SCB kommer det år 2030 saknas 30 000 sjuksköterskor och totalt kommer det behöva anställas 100 000 inom hela vården.

I en situation med brist på personal, där många vakanser aldrig kan tillsättas, måste behoven ändå hanteras. Resurspersonal som kommer in via bemanningsföretag är ett effektivt sätt att hantera en underliggande svår situation på ett enkelt och flexibelt sätt. Resursläkare och sköterskor kan avlasta, beta av toppar och tillhandahålla kompetens som normalt inte finns på arbetsplatsen.

SKL verkar däremot inte ta samhällsproblemet med personalbristen på allvar. Tvärtom har man fattat ett beslut om att ”/…/ behovet av långsiktiga bemanningslösningar från bemanningsföretag ska ha avvecklats senast under år 2016. Delmål är att halvera kostnaderna för bemanningsföretag under år 2014 i förhållande till år 2011.” SKL är villiga att offra kortare köer och vårdkvalitet för att förbättra resultatet på sista raden. Samtidigt som landstingens egen personal förväntas klara av en allt orimligare arbetsbelastning.

Om strategin verkställs kommer läget i vården drastiskt förvärras med växande köer och minskad patientsäkerhet. Om ett år kommer sjukhus och vårdcentraler stå med fulla väntrum men utan läkare och sjuksköterskor. För oavsett SKL:s spariver kommer människor att bli sjuka och behöva vård.

För alla som ansvarar för vården måste det vara patienternas behov som står i centrum. Det är deras rätt till kvalitativ vård som är huvuduppgiften. Det vore önskvärt om även SKL skulle inse det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.