Debatt
Hyresgästföreningen
7 februari 2019 kl 19:00

Hyresgästföreningen hinder för boendes trygghet

Hyresgästers otrygghet måste tas på största allvar. I socialt utsatta bostadsområden arbetar därför många aktörer på bred front för att vända utvecklingen. Men i dag stoppas trygghetsarbetet av Hyresgästföreningen som har makt att säga ja eller nej till finansieringen.

Det här är en opinionstext

Trivsamma miljöer i våra bostadsområden och ökad trygghet får vi genom kontinuerligt och konkret arbete för att motverka brottslig och störande verksamhet. Fastighetsägare kan spela en viktig roll för att stärka både den faktiska och den upplevda tryggheten.

Men ingen klarar det på egen hand. Därför ser vi nu flera exempel på långtgående samarbeten mellan fastighetsägare. I mer formaliserad form sker det ofta inom ramen för det som kallas Business Improvement District (BID), i vilka fastighetsägare samverkar inom ett geografiskt avgränsat område. Sådana finns i dag på flera platser i landet, bland annat i Järva och Skärholmen i Stockholm, Gamlestaden i Göteborg och Sofielund i Malmö. Härifrån kan vi hämta många positiva exempel på samarbete mellan fastighetsägare, boende, polis, kommunen och det lokala näringslivet.

Det konkreta arbetet handlar om allt ifrån mjukare värden, där fastighetsägare exempelvis bidrar med att skapa meningsfulla aktiviteter, till förändringar i den fysiska miljön såväl i som omkring fastigheterna. Genom att sprida goda exempel och fastställa standarder och certifieringsprogram kan arbetet påskyndas. Den trygghetscertifiering som ”Fastighetsägare i samverkan” (ett samarbete mellan fastighetsägarföreningarna i Stockholmsområdena Järva, Skärholmen, Rågsved och Hässelby/Vällingby) har tagit fram är ett exempel på det senare. Det är en metod för ökad trygghet och minskad utsatthet för brott, som har utvecklats under mer än 15 år och som har gett dokumenterade resultat med ökad upplevd trygghet och minskad utsatthet för brott bland boende.

Det går framåt, men inte tillräckligt snabbt. Ett av de mer grundläggande problemen gäller den långsiktiga finansieringen av många av dessa åtgärder. Det problemet har sin grund i det svenska hyressättningssystemets partsförhållande.

Vår uppfattning är att incitament måste skapas för att påskynda trygghetsskapande åtgärder. Om fastighetsägare tar på sig att utföra åtgärder som skapar ökad trygghet och dessutom får en långsiktig finansiering så gynnas både fastighetsägare och hyresgäster. Hyresgästföreningen har hittills inte accepterat att trygghetsskapande åtgärder också innebär att bruksvärdet ökar. Därmed kan inte åtgärderna finansieras. Genom att ha makten att säga ja eller nej till långsiktig finansiering bestämmer Hyresgästföreningen omfattningen av det trygghetsskapande arbetet i våra bostadsområden.

Hyresgästföreningen har i stället krävt att diskussionen ska tas inom ramen för arbetet med så kallad systematisk hyressättning. Det är märkligt med tanke på att arbetet med systematiserad hyressättning i Stockholm (Stockholmshyra) inte har något med det här att göra. Den springande punkten är inte hur detta hanteras utan att Hyresgästföreningen accepterar att trygghetsskapande åtgärder faktiskt leder till ett högre bruksvärde, vilket därmed innebär att de kan finansieras.

Som vi betonat ovan kräver trygghetsarbete bred samverkan mellan olika typer av fastighetsägare om det ska bli framgångsrikt. Vi vädjar därför till Hyresgästföreningen att ta sitt ansvar och inte utnyttja sin dominerande förhandlingsposition i syfte att stoppa viktiga trygghetsskapande åtgärder. Att hyresgästerna själva sätter stort värde på trygghet framgår tydligt av de undersökningar som Hyresgästföreningen gör bland sina medlemmar. Det är knappast förvånande. Det är deras liv och vardag det handlar om.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.