Elnät

Hur ska vi kunna betala för upprustningen av elnäten?

Ett stort antal kommunalt ägda bolag runt om i landet har stora investeringar i elnäten framför sig och vi är nu i ett kritiskt läge. Utformningen av förordningen om intäktsram för elnätsverksamhet är dock olycklig, då den påverkar investeringar negativt, skriver de socialdemokratiska kommunalråden Per Ribacke, Alvesta, Lars Nyander, Ängelholm, och Klas Redin, Ulricehamn.

Sverige och svenska företag mår ur flera perspektiv bra. Sysselsättningen är på rekordnivåer och flera svenska företag visar gång på gång att de ligger i framkant vad gäller teknisk utveckling och i arbetet med att ställa om till en mer hållbar produktion. Det går att förena utveckling och omställning. Men det är ingen självklarhet.

För att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt i ett hållbart samhälle även imorgon krävs att vi ger svensk industri och svenska företag hållbara förutsättningar och villkor.

Sverige har höga ambitioner vad gäller utsläpp av växthusgaser då vi ska nå nollutsläpp fram till 2045. Det tycker vi är bra. Elektrifieringen av fordonsflottan är en central pusselbit för att uppnå denna målsättning. Den elektrifiering av fordonsflottan som pågår runt om i landet är fantastisk och den ska vi vara stolta över och bejaka. Nya elintensiva industrier och verksamheter letar möjligheter, vilket leder till fler jobb i landet.

Men tillgången till el är grundläggande i sammanhanget, samtidigt som energisystemet är under tidernas största omställning med ökad förnybar elproduktion, ökade behov av efterfrågeflexibilitet och ökad energieffektivisering. En förutsättning för denna omställning är ett starkt elnät och elnäten i Sverige är överlag gamla och i stort behov av upprustning.

Att Sverige har en kapacitetsbrist redan som det är i dag finns det nog ingen som motsäger. Vi vet att i effektbristen börjar bli akut i våra storstäder, men vi ser samma läge i ett stort antal kommuner runt om i landet.

Ett stort antal kommunalt ägda bolag runt om i landet har stora investeringar i näten framför sig och vi är nu i ett kritiskt läge. Därför menar vi att utformningen av nuvarande förordning om intäktsram för elnätsverksamhet är olycklig. I praktiken kommer den att påverka investeringar negativt när rimliga avkastningskrav halveras ned till nivåer som landar strax över Riksbankens inflationsmål. Det säger sig självt vad effekten blir.

Det finns en uppenbar risk att den bromsar utvecklingen i Sverige och försvårar och försenar omställning till ett mer hållbart samhälle. Förordningen i kombination med det senaste lagförslaget om att ett nätföretag inte kan tillgodoräknas flera perioders underskott riskerar att slå hårdast mot kommunala bolag, som inte nyttjat sin intäktsram för perioden 2012–2015.

Vi menar att det måste gå att förena en välbehövlig förändring inom elmarknaden med sunda ekonomiska krav för en fortsatt omställning till ett mer hållbart samhälle. Sverige har inte tid att schabbla bort vår möjlighet att fortsätta ligga i framkant vad gäller teknisk utveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.