Skola

Hur ska mindre matematik ge bättre skolresultat?

I våras kom det färdiga beslutet om att utöka skolans uppdrag till att också inbegripa digital kompetens och programmering. Det är så klart bra. Problemet är att en stor del av de nya momenten ska rymmas inom den befintliga matematikundervisningen.

Det är bra att skolan anpassar sig till den verklighet den ska förbereda eleverna inför. Den nya förändrande kursplanenen innehåller två sådana nyheter.  

Den första är att elever med digitala hjälpmedel ska lösa problem inom olika ämnen. Om det har vi inte mycket att säga.

Den andra delen av förändringen innebär att programmering blir ett inslag i matematik- och teknikundervisning. Just det beslutet gör oss på Mattecentrum och Sveriges Elevkårer både bekymrade och förundrade. 

Matematik är en självklar och viktig del i skolan uppdrag.  Men eftersom en stor del av programmeringen, upp till 80 procent, ska hamna i matematikundervisningen utan att kurserna ökar i omfattning drar vi slutsatsen att annat centralt innehåll får stryka på foten. Att packa in mer innehåll på samma undervisningstid till en redan pressad elevgrupp förutsätter vi inte är fallet. Därav vår fråga: hur förväntas förändringarna göra elever bättre på matematik? 

Att matematikkunskaperna hos svenska elever är lägre idag än för 10 till 20 år sedan är ingen hemlighet. Det vittnar flera internationella jämförelser om. Det finns flera bekymmer kopplat till den lägre kunskapsnivån i matematik, exempelvis svårigheter att komma in på högre utbildning eller att klara av sin egen privatekonomi. Om fler moment ska hastas förbi eller gås igenom mer grundligt har vi svårt att se hur kunskapsnivån kommer att öka, vilket vi anser bör vara det överordnade målet.

Vi tycker oss även se en del frågetecken kring hur det är tänkt att befintlig lärarkår ska utbildas i att utbilda i programmering. Lärare vittnar redan i dag om svårigheten i att få tiden att räcka till samtidigt som elever vittnar om hur stressen i skolorna ökar. Att då förvänta sig att redan idag överbelastade lärare skall utbildas i ett relativt nytt ämne för att sedan lära ut detta till elever ringer illavarslande. Både för lärare och elever. 
 
För Mattecentrum och Sveriges Elevkårer innebär beslutet om programmeringstimmarnas placering en uppenbar risk att elever får mindre tid för det ämnet de idag uppenbarligen har svårast för i skolan. Att skolan och tar ansvar för elever digitala kompetens och/eller att programmering blir en del i skolans uppdrag är bra. Vi tycker däremot inte att det ska ske på bekostnad av matematikundervisningen. Det kommer att försämra elevernas matematikkunskaper ytterligare. Något som spär på elevers redan idag pressade situation att nå politikers mål om höjda kunskapsresultat och själva få rätt förutsättningar för att komma in på drömutbildningen eller jobbet.
 
Vi vill gärna se ett förtydligande kring hur ämnena kommer att hänga ihop. Matematik är grunden i mycket programmering, och en programmerares strukturerade angreppssätt när det gäller problemlösning är något många elever skulle dra nytta av inom matematiken.

Den stora frågan är hur vi undviker att eleverna lär sig lite om varje ämne? Hur gör vi för att ämnena ska kunna existera parallellt men med tydliga kopplingar mellan varandra så att de eftertraktade synergier som eleverna behöver för framtiden kan uppstå?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.