Framtidens kompetensförsörjning Hela debatten

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svårigheterna att rekrytera är störst inom teknik, naturvetenskap och moderna språk. Enligt Skolverkets prognoser kommer det, förutsatt att dagens nivåer av antal nybörjare och examensfrekvenser kvarstår, fattas närmare 80 000 lärare och förskollärare år 2031. Det innebär att det är dags att tänka om kring rekryteringen av lärare.

Problemen med att rekrytera rätt lärare är inte bara ett problem för skolorna och undervisningens kvalitet. I förlängningen påverkar det näringslivets kompetensförsörjning, företagens konkurrenskraft och Sveriges välstånd.

Tyvärr fastnar diskussionen kring lärarförsörjningen i väl inkörda hjulspår, av och med de närmast sörjande. Allt för ofta blir det enbart en diskussion kring lärarutbildningens kvalitet och kapaciten, därav behovet av rapporten ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen”.

Vi är övertygade om att lärarfrågan måste ses i ett vidare perspektiv än så. Det saknas inte personer med erfarenheter och egenskaper som skulle komma till nytta i skolan – men för att få in den kompetensen i klassrummen krävs nytänkande. Även skolans organisation måste förbättras och digitaliseringens möjligheter behöver tas tillvara.

Vi tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. Där ingår bland annat:

  • Bättre villkor. Lärarna som i dag redan finns i skolan måste få bättre villkor och utvecklas i sina yrken och personal som lämnat skolan måste förmås att återvända. Här spelar ledarskapet och skolans organisation en viktig roll. Det handlar bland annat om att förbättra klassrumsmiljön, utnyttja arbetstiden bättre och se till att nödvändig kringpersonal finns. Jämfört med lärare i liknande länder har svenska lärare en relativt stor arbetsbörda, men förhållandevis låg undervisningstid. 
  • Skolan som organisation behöver bli mer flexibel. Det handlar exempelvis om att ge rektor tillräckliga befogenheter och ekonomiska förutsättningar att utveckla verksamheten. Också att samverka med näringslivet, kulturinstitutioner eller civilsamhället och knyta till sig kvalificerad personal som kan komplettera lärarnas kompetens.
  • Fler vägar in. Med hjälp av fristående lärarutbildningar, med inriktning på exempelvis ledarskap, kan fler och bättre studenter lockas till läraryrket. Det måste bli enklare att växla till läraryrket eller kombinera en lärartjänst med en parallell karriär utanför skolan. De satsningar som redan finns på arbetsintegrerad kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, eller kombinationsutbildningar till civilingenjör och lärare, är framgångsrika och borde kunna användas som modell för fler liknande utbildningar. 
  • Digitaliseringen måste utnyttjas smartare. Digitala hjälpmedel bör användas så att de underlättar lärarnas arbete och minskar stressen, i stället för att distrahera eleverna och öka skolpersonalens arbetsbörda. När det gäller administrationen kan gemensamma standards och smarta algoritmer frigöra tid och resurser till skolans kärnuppgifter.

Det finns alltså en rad åtgärder som kan förbättra situationen – men det brådskar. Det behövs också en öppenhet och en förändringsvilja inom skolvärlden och en ökad krismedvetenhet på alla politiska nivåer. Att få fler att välja och stanna kvar i läraryrket är inte bara viktigt för eleverna, utan för hela samhället.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.